London Zoo bygger veterinärsjukhus med insynsgalleri för besökare, anonym givare finansierar nytt Wildlife Health Centre med 20 miljoner pund och ZSL kallar det vård forskning och smittövervakning, kritiker ser djurbehandling bakom glas som ny underhållning och zooets största satsning på 200 år kräver ingen offentlig redovisning av namnet

Bilder

bbc.com

Justin Rowlatt profile image bbc.com

©ZSL A tiny dormouse is held in hands. It sits on the 2/3 of three fingers of someone wearing surgical gloves. The dormouse has its eyes closed bbc.com

standard.co.uk

En anonym donation på 20 miljoner pund finansierar ett nytt viltsjukhus vid London Zoo, där besökare ska kunna följa veterinärernas arbete genom ett särskilt insynsgalleri. Zoological Society of London (ZSL) uppger att anläggningen, som beskrivs som den största gåvan i sällskapets 200-åriga historia, ska byggas vid huvudområdet i Regent’s Park. Besökare ska kunna se allt från hälsokontroller av pingviner till röntgenundersökningar av grodor och, i vissa fall, obduktioner av strandade tumlare.

Enligt BBC presenterar ZSL det nya Wildlife Health Centre som en kombination av klinik, forskningsenhet och utbildningsnav, byggd kring idén om ”en hälsa”: att övervakning av djursjukdomar också har betydelse för människor. Tidningen Standard skriver att centret ska bredda ZSL:s arbete bortom djurparksdjur till hälsokontroller inför utsättning i återinplanteringsprojekt, exempelvis för hasselmus. Det ska även rymma forskarutbildning och fältbaserad utbildning i områden med hög biologisk mångfald. ZSL:s verkställande direktör Kathryn England beskriver satsningen som en fortsättning på en institutionell tradition: sällskapet anställde världens första veterinär knuten till en djurpark 1829 och byggde Europas första särskilt uppförda veterinärsjukhus för djurpark på 1950-talet.

Den publika utformningen fyller två funktioner samtidigt. Dels gör den djurvård till en del av besöksupplevelsen – något som kan ses, förklaras och i praktiken granskas. Dels skapar den en ny typ av anseenderisk om vården uppfattas som stressande, forcerad eller teatral. ZSL säger att de flesta ingrepp som visas kommer att vara rutinmässiga och att man använder ”samarbetsvård”: djur tränas att frivilligt visa kroppsdelar för blodprov eller kliva upp på en våg och belönas med mat för att minska fasthållning och stress. Det är också ett praktiskt svar på djurparkens grundvillkor: samma djur måste hanteras upprepade gånger under många år, och ett skrämt djur blir dyrt i arbetstid, utrustning och skaderisk.

Kritiker menar att öppenheten är kosmetisk. Born Free Foundation säger till BBC att ett nytt sjukhus inte löser den etiska frågan om att hålla vilda djur i fångenskap och varnar för att behandling bakom glas kan göra veterinärarbete till en föreställning. ZSL svarar att moderna djurparker numera är delvis klinik, delvis laboratorium och delvis naturvårdslogistik: de behandlar hotade arter, övervakar smittämnen som chytridsvamp och bygger upp kunskap som kan användas ute i det vilda.

Att centret alls blir av visar samtidigt hur avgörande privata pengar kan vara när någon har både vilja och resurser: en enda givare har med en check förändrat djurparkens infrastruktur i ett drag. I en tid när stora institutioner gärna talar om ”samhällsuppdrag” men ofta är beroende av långsamma budgetprocesser och politiska prioriteringar, är detta en påminnelse om att beslutsmakt ibland följer med kapital – och att den som betalar också sätter ramen, även när namnet hålls hemligt.

Storbritanniens första djurparksveterinär anställdes 1829. År 2026 kommer nästa språng – från en givare vars namn ZSL inte vill avslöja.