Trafikavgaser under tidig graviditet kopplas till sämre språktest hos 18-månadersbarn
Londonstudie på 498 spädbarn ser 5 till 7 poängs tapp vid exponering för kvävedioxid och fina partiklar i första trimestern, luft som klarar lagliga gränser sammanfaller ändå med mätbar utvecklingsförlust för barn vars föräldrar inte har råd att flytta
Bilder
The research found the impact was even worse for premature babies, whose motor skills also suffered from the pollution. Photograph: Jonathan Goldberg/Alamy
theguardian.com
Spädbarn vars mödrar andades in högre halter av trafikföroreningar tidigt i graviditeten fick lägre resultat på språktester vid 18 månaders ålder i en Londonstudie med 498 barn. Forskningen leddes av King’s College London och genomfördes vid St Thomas’ Hospital mellan 2015 och 2020. Enligt The Guardian kopplades exponering under första trimestern för kvävedioxid och fina partiklar till en minskning på fem till sju poäng på standardiserade språkmått.
Det centrala fyndet är inte den allmänna iakttagelsen att smutsig luft är ”dålig”, utan att tidpunkt och geografi tycks spela roll. Forskarna uppskattade exponeringen utifrån mödrarnas hemadresser (postnummer) och trimesterspecifika nivåer av kvävedioxid samt partiklar (PM10 och PM2,5). Dessa uppskattningar jämfördes sedan med barnens resultat på en klinisk bedömning av kognitiv, språklig och motorisk utveckling. Sambandet var starkast under första trimestern, då hjärnans tidiga utveckling går snabbt och då många graviditeter ännu inte är synliga utåt, vilket gör risken svår för familjer att ”hantera” genom sena beteendeförändringar.
Studien skilde också ut för tidigt födda barn, en grupp som både är medicinskt sårbar och vanlig i storstäder. Av de 498 barnen var 125 födda för tidigt, däribland 54 före graviditetsvecka 32. Forskarna rapporterar försenad talutveckling tillsammans med sämre motoriska utfall hos dem som exponerats i livmodern. Det ger en obekväm politisk kalkyl: de barn som sannolikt behöver mest extra stöd är också de som sannolikt varit mest exponerade, eftersom exponeringen formas av var människor har råd att bo.
The Guardian noterar att nästan hela världens befolkning andas luft som överskrider Världshälsoorganisationens riktlinjer, och att den tyngsta exponeringen i rika länder klustrar nära hårt trafikerade vägar och industriella stråk. London är ett användbart testfall eftersom staden har både detaljerad övervakning och skarpa bostadsskillnader; ”lagliga” föroreningsnivåer kan ändå sammanfalla med mätbara skillnader i tidig utveckling. Det väcker frågan vad gränsvärden egentligen är kalibrerade för att skydda. Aktivister som citeras i rapporteringen beskriver frågan lika mycket som bostads- och planeringspolitik som miljöpolitik, eftersom den enklaste undvikandestrategin — att flytta längre från vägen — kostar pengar.
Studien bevisar inte att luftföroreningar ensamma orsakar senare språklig fördröjning, och uppskattningar baserade på postnummer kan inte fånga vad en enskild gravid kvinna faktiskt andades in timme för timme. Men den sätter en siffra på något som stadsledningar ofta behandlar som en störfaktor i marginalen: för vissa barn betalas trafikens kostnad inte i minuter förlorade i köer, utan i poäng som går förlorade på en tidig språkskala.
Barnen testades vid 18 månaders ålder, långt innan skolstart och långt innan några officiella utsläppsmål förväntas vara uppfyllda.