USA:s högsta domstol prövar Trumps snabbspår för att avskaffa skyddad status för haitier och syrier

USA:s högsta domstol ska pröva om Trumpadministrationen snabbt kan avveckla det så kallade tillfälliga skyddet för haitier och syrier, ett beslut som kan göra att hundratusentals människor som redan bor och arbetar i landet förlorar sin lagliga ställning. En rapport från Associated Press, återgiven av WBEZ, uppger att administrationen överklagar beslut i lägre domstolar som stoppat inrikesdepartementets försök att avsluta programmen enligt en påskyndad tidsplan.

Insatserna gäller inte bara två nationaliteter. Enligt Associated Press kan en seger för staten bana väg för att dra in skydd för upp till 1,3 miljoner personer från 17 länder som omfattas av ordningen. Den skapades för personer som inte säkert kan återvända på grund av krig eller naturkatastrofer. Justitiedepartementets linje är rakt på sak: ministern för inrikes säkerhet har befogenhet att avsluta skyddet, och lagen hindrar domstolar från att ompröva beslutet. ”Ingen domstolsprövning betyder ingen domstolsprövning”, skrev statens jurister.

Motståndarna hävdar inte att skyddet ska vara evigt; de hävdar att staten ändå måste följa sina egna regler. Jurister som företräder omkring 350 000 haitier och 6 000 syrier menar att domstolar kan granska om inrikesdepartementet följt de obligatoriska stegen innan skyddet upphör. Associated Press noterar att departementet sedan Trump inledde sin andra mandatperiod har avslutat skyddet för 13 länder, och att vissa som haft statusen länge förlorade arbete och bostad inom veckor efter att skyddet kapats.

Målen visar också hur invandringspolitik krockar med arbetsmarknad och lokal bärkraft. Rapporten beskriver Maryse Balthazar, som varit i USA i 16 år efter jordbävningen på Haiti 2010 och arbetar som vårdbiträde – ett yrke som arbetsgivare uppger är starkt beroende av haitiska invandrare. Branschorganisationer varnar för personalbrist om arbetstillstånden försvinner, samtidigt som statens linje om hårdare verkställighet stöter på praktiska begränsningar: brist på förvarsplatser, domstolsköer och transportkapacitet.

Lägre domstolar har redan antytt att besluten inte bara handlar om paragrafteknik. Enligt Associated Press ansåg en domare att ”fientlighet mot icke-vita invandrare” sannolikt påverkade åtgärden mot haitier, med hänvisning till bland annat Trumps valrörelseretorik. Federala myndigheter förnekar rasistiska motiv och beskriver frågan som ett område där lagen ger regeringen handlingsfrihet.

Domstolen har nyligen tillåtit att skyddet upphör för venezuelaner utan att redovisa sin motivering. På onsdag ska den höra de haitiska och syriska målen offentligt, men den omedelbara följden blir administrativ: om en pappersstatus som varat i åratal kan stängas av snabbt, och vilka möjligheter till rättslig prövning som – om ens några – återstår när inrikesdepartementet väl har bestämt sig för att saken är avslutad.