Pentagon sätter prislapp på kriget mot Iran

Pentagon uppskattar att USA:s krig mot Iran redan har kostat minst 25 miljarder dollar efter omkring två månaders strider. Siffran lades fram när försvarsminister Pete Hegseth denna vecka pressades av ledamöter i representanthuset, samtidigt som president Donald Trump signalerar att han kan hålla Iran under sjöblockad tills ett avtal nås. Det som först såldes in som en kort luft- och sjöinsats riskerar därmed att förvandlas till en budgetpost utan slutdatum, där varje förlängning blir en fråga om anslag och politisk uthållighet snarare än om tydliga militära mål.

Enligt The Guardian gavs kostnadsuppgiften till representanthusets försvarsutskott av försvarsdepartementets högste ekonomiansvarige, Jules Hurst III. Han uppgav att kostnaderna stiger och i huvudsak drivs av ammunition, operationer och underhåll samt ersättning av materiel. I praktiken innebär detta att krigets takt inte bara avgörs av vad som händer på slagfältet utan av hur snabbt lagren töms och hur snabbt industrin kan fylla på dem – med skattebetalarnas pengar. Varje anfallspaket har ett kvitto, och varje avfyrad luftvärnsrobot skapar ett nytt lagerproblem som måste lösas med nya anslag.

Hegseth använde utfrågningen för att avvisa beskrivningen av operationen som ett träsk, en etikett som demokrater och vissa republikaner börjat använda om en konflikt som Trump tidigare sagt skulle pågå i fyra till sex veckor. Samtidigt bad Hegseth kongressen att godkänna militärutgifter på 1,5 biljoner dollar och framställde det som en del av en större kraftmätning där ”alla motståndare” lägger en större andel av sin ekonomi på försvaret än USA. Resonemanget pekar på en klassisk institutionell logik: när väl en insats är igång flyttas fokus från måluppfyllelse till resursflöden, och den politiska diskussionen reduceras till hur mycket som krävs för att ”inte förlora”.

Utfrågningen visade också hur disciplin upprätthålls i Washington när kostnaderna skenar. Hegseth sade att kritiker av operationen utgör ett större hot än Iran och anklagade ledamöter för att ge fiender propaganda, uttalanden som The Guardian uppger inte fanns i hans förberedda manus. När demokraten John Garamendi från Kalifornien kallade kriget en ”politisk och ekonomisk katastrof” och sade att presidenten försöker ta sig ur egna misstag, svarade Hegseth med ett lojalitetstest – ”Vem hejar du på här?” – snarare än med en tidsplan eller en tydlig slutpunkt.

Utanför hörsalen skanderade demonstranter ”krigsförbrytare” mot Hegseth och general Dan Caine, ordförande för försvarsmaktens samlade chefskollegium, och The Guardian rapporterade att många ur allmänheten hade svårt att släppas in. Trump lade samtidigt ut en datorframställd bild av sig själv med ett vapen bland explosioner med texten ”INGEN FLER SNÄLL KILLE” och varnade Iran att ”bli smart snart”. Sådan retorik kan ge gensvar i sociala medier, men den sänker inte notan för förbrukad ammunition eller den långsamma, dyra återanskaffningen.

Pentagons uppskattning på 25 miljarder dollar är fortfarande bara en del av bokföringen, men den är nu en officiell siffra som måste försvaras offentligt. På onsdagen hamnade den i utskottets protokoll bredvid begäran om ytterligare 1,5 biljoner dollar – en kombination som gör det tydligt att den verkliga striden i allt högre grad handlar om pengar, inte bara om geopolitik.