Venezuelas centralbank börjar åter redovisa inflation

Venezuelas centralbank har börjat publicera inflation och andra nyckeltal igen efter nära ett decennium av officiell statistisk tystnad, rapporterar El País. Banco Central de Venezuela anger nu en månadsinflation på 32 procent i januari, 14,6 procent i februari och 13,1 procent i mars, medan tolvmånadersinflationen i mars uppges ha varit 649,5 procent. Publiceringarna kommer samtidigt som regeringen i Caracas försöker stabilisera ekonomin efter en amerikansk militär intervention och en ny omstart av Venezuelas relationer till den internationella finansvärlden.

Enligt El País slutade centralbanken i praktiken att publicera heltäckande data redan 2016, innan hyperinflationen och landets betalningsinställelse gjorde de saknade siffrorna till ett politiskt verktyg. Mellanstatliga organ och privata analytiker fyllde delar av tomrummet, medan regeringen då och då släppte fragmentariska uppgifter. Nu har centralbanken uppdaterat historiska tidsserier och återupptagit regelbunden publicering, i ett skifte som sammanfaller med att Washington hävt de sanktioner mot centralbanken som infördes 2019.

Återöppningen framställs inte som ett frivilligt transparensprojekt. I ett gemensamt uttalande som El País hänvisar till uppger USA och Venezuela att de anlitat externa revisorer för att övervaka centralbankens hantering av finansiella resurser, däribland internationella reserver, penningpolitiska åtgärder och ingripanden på valutamarknaden. Kort efter sanktionslättnaden byttes också ledningen: Laura Guerra, petroleumingenjör och Nicolás Maduros tidigare svägerska, avgick som chef, och Luis Pérez González tog över tillfälligt.

För Venezuela fungerar siffrorna som ett pass tillbaka in i system landet tidigare valt att lämna. El País noterar att Venezuela redan 2004 slutade följa Internationella valutafondens krav på rapportering enligt artikel IV, och att Hugo Chávez 2007 körde ut fondens personal och stängde dess lokalkontor. När centralbanken nu publicerar igen har också Världsbankens öppna dataplattform uppdaterats och innehåller venezuelanska uppgifter åtminstone till och med 2024; tidigare fanns knappt något efter 2011.

Själva statistiken tecknar nedgångens bana på ett sätt som är svårt att förhandla bort. Världsbankens siffror, som El País hänvisar till, visar att bruttonationalprodukt per invånare fallit från omkring 13 000 dollar 2012 till ungefär 4 300 dollar 2024, och att sammandragningen började 2012 – före de första amerikanska individinriktade sanktionerna 2014 och de bredare åtgärderna 2017. I den tidslinjen blir sanktionerna en påfrestning bland flera, inte startskottet.

Centralbanken kan publicera siffror snabbt; att återvinna trovärdighet tar längre tid. Venezuelas inflationsutfall, dess löften om växelkursen och de nya externa revisorerna kommer nu att granskas av fordringsägare och motparter som i åratal tvingats prissätta landet som i praktiken omöjligt att bedöma.

Efter ett decennium av saknade data är det första Venezuela åter exporterar ett månadsblad med siffror.