Militärjuntan i Myanmar kortar Aung San Suu Kyis fängelsestraff

Myanmars militärstödda regering har kortat fängelsestraffet för den avsatta civila ledaren Aung San Suu Kyi i samband med en amnesti inför en buddhistisk högtid, uppger The Independent. Två juridiska tjänstemän säger till tidningen att beslutet minskar hennes straff med en sjättedel. Efter tidigare strafflindringar återstår därmed fortfarande mer än 13 år att avtjäna. Statliga medier uppger att 1 519 fångar benådats, däribland 11 utlänningar, och att övriga dömda fångar också fått sina straff sänkta med en sjättedel.

Beskedet kommer bara veckor efter att överbefälhavaren Min Aung Hlaing den 10 april svors in som president efter ett val som i breda kretsar kritiserats som arrangerat för att bevara militärens kontroll. I sitt installationstal utlovade Min Aung Hlaing amnestier för att främja ”social försoning, rättvisa och fred”. Formuleringen skaver mot ett rättssystem som samtidigt använts för att stänga ute juntans främsta politiska rival från offentligheten. Suu Kyi greps den 1 februari 2021 när militären tog makten, och i slutet av 2022 dömdes hon till sammanlagt 33 års fängelse i flera mål som anhängare och människorättsgrupper beskrivit som politiskt motiverade.

Juntan har återkommande använt benådningar som en billig diplomatisk signal, samtidigt som den grundläggande kontrollapparaten lämnas intakt. Detta är den andra massamnesti på två veckor, efter att över 4 500 fångar beviljades amnesti den 17 april. Även då sänktes långa straff med en sjättedel, och torsdagens beslut tycks följa samma mall. Det avgörande är inte bara hur många som omfattas, utan vilka: om politiska fångar – personer fängslade för motstånd mot militärstyret – faktiskt släpps i betydande antal, eller om rubriksiffrorna domineras av vanliga brottmål som gör det möjligt för regeringen att framstå som storsint utan att ge upp något om makten.

Informationen om Suu Kyis frihetsberövande är hårt kontrollerad. Enligt The Independent avtjänar hon sitt straff på en okänd plats i Naypyidaw, och hennes juridiska ombud har inte tillåtits träffa henne personligen sedan december 2022. Obekräftade uppgifter 2024 och 2025 har talat om försämrad hälsa, bland annat lågt blodtryck, yrsel och hjärtproblem, men oberoende bekräftelse har varit svår. Separata uppgifter förra veckan gjorde gällande att hon kan föras över till husarrest som del av benådningen, men regeringen har inte bekräftat någon flytt.

Siffrorna kring frihetsberövanden visar varför strafflindringar kan fungera som en tryckventil utan att konfliktens riktning förändras. Kuppen 2021 utlöste massivt motstånd som slogs ned brutalt och övergick i inbördeskrig; tusentals har dödats. Organisationen Assistance Association for Political Prisoners uppger att 22 047 personer frihetsberövats sedan maktövertagandet, vilket gör varje amnesti till en fråga om sammansättning, inte bara om omfattning.

Suu Kyis straff sänktes till 27 år i augusti 2023 och kortades igen i april 2024. Torsdagens besked skär ned det ytterligare – samtidigt som hennes vistelseort hålls hemlig och hennes advokater hålls på avstånd.