Mellanöstern

Israel stoppar Gaza-flottilj utanför Kreta

Över 20 hjälpbåtar bordas på internationellt vatten och 175 aktivister förs till israelisk hamn, blockaden flyttas 600 sjömil från Gaza och gör EU:s kust till spelplan

Bilder

Israeli forces board humanitarian flotilla boats more than 600 miles from Gaza – video Israeli forces board humanitarian flotilla boats more than 600 miles from Gaza – video theguardian.com
Vessel during a symbolic sendoff for the Global Sumud Flotilla in Barcelona earlier this month. Photograph: Joan Mateu Parra/AP Vessel during a symbolic sendoff for the Global Sumud Flotilla in Barcelona earlier this month. Photograph: Joan Mateu Parra/AP theguardian.com

Israeliska sjöstridskrafter bordade och stoppade i veckan över 20 hjälpbåtar på väg mot Gaza nära den grekiska ön Kreta, enligt The Guardian. Arrangörerna bakom den så kallade Globala Sumud-flottiljen uppger att minst 22 fartyg stoppades på internationellt vatten mer än 600 sjömil från Gaza och att omkring 175 aktivister togs i israeliskt förvar. Israels utrikesdepartement uppgav att båtarna erbjöds ett val: vända tillbaka, eller fortsätta till den israeliska hamnen Ashdod om de faktiskt fraktade humanitär hjälp.

Händelsen gör en välbekant konflikt om blockaden av Gaza till ett medelhavsproblem för europeiska huvudstäder. Flottiljen, som enligt arrangörerna omfattar 58 fartyg med deltagare från över 70 länder, seglade från Italien i söndags. Bland de frihetsberövade fanns franska medborgare, däribland Paris kommunfullmäktigeledamot Raphaelle Primet. Reaktionerna kom snabbt och från flera håll: Turkiets utrikesdepartement kallade ingripandet ”sjöröveri”, Italiens regeringschef Giorgia Meloni krävde att italienare ombord skulle friges och Förenta nationernas särskilda rapportör för Västbanken och Gaza, Francesca Albanese, ifrågasatte offentligt hur beslagtaganden nära Europa kan behandlas som något rutinmässigt.

Israel har å sin sida beskrivit flottiljen som mer än en humanitär gest. Försvarsminister Israel Katz sade att han infört sanktioner mot flottiljen och påstod att den organiserats av Hamas i samarbete med andra internationella organisationer. Påståendet, oavsett om det kan styrkas eller inte, fungerar som ett användbart juridiskt och politiskt verktyg: om en civil konvoj kan omklassificeras till en förlängning av en fiendeorganisation blir ett marinärt ingripande en säkerhetsåtgärd snarare än en diplomatisk provokation.

Arrangörernas version pekar samtidigt på en annan dimension: kontrollen över informationsflödet. De hävdade att kommunikationen stördes ut, att motorer slogs sönder och att navigationsutrustning förstördes, vilket gjorde båtarna manöverodugliga när en storm närmade sig. Israels militär avböjde att kommentera just dessa anklagelser, men grundfakta kvarstår: när en stat kan beslagta fartyg fysiskt kan den också påverka vilket bildmaterial som når omvärlden, vem som får tala med journalister och vilken berättelse som hinner sätta sig först.

Israels utrikesminister Gideon Saar sade senare att aktivisterna skulle föras över till Grekland ”i samordning med grekiska myndigheter”, vilket antyder en kontrollerad överlämning för att begränsa den diplomatiska skadeverkan. Men prejudikatet är tydligt: en blockad som upprätthålls inte bara utanför Gaza, utan på ett avstånd där tredjeländers pass och Europeiska unionens kustlinjer blir en del av operationsområdet.

En direktsänd positionskarta på flottiljens webbplats visade att 36 fartyg fortfarande var till havs efter den första vågen av bordningar. Nästa konfrontation avgörs sannolikt mindre av lasten ombord än av vilket land som är berett att ta kostnaden för att stoppa färden — eller för att låta den fortsätta.