Tiotusentals demonstrerar för Japans pacifistiska grundlag

Omkring 50 000 personer samlades den 3 maj i en park i Tokyo för att försvara Japans pacifistiska författning, enligt The Guardian. Arrangörerna beskrev det som landets största demonstration i frågan på årtionden. Manifestationen hölls på grundlagsdagen och kom samtidigt som premiärminister Sanae Takaichi från en officiell resa i Vietnam åter tog upp kravet på att ändra efterkrigstidens grundlag och efterlyste ”fördjupade diskussioner” om förändringar.

Stridsfrågan gäller artikel 9, bestämmelsen som avsäger sig krig och förbjuder Japan att hota med eller använda våld för att lösa internationella tvister. Konservativa i det liberaldemokratiska partiet har i åratal hävdat att formuleringarna inte längre motsvarar Japans säkerhetspolitiska verklighet, särskilt med Kinas militära uppbyggnad och Nordkoreas robotprov. Men vägen till ändring är snäv: två tredjedelars majoritet i båda kamrarna i parlamentet, följt av folkomröstning. Det gör grundlagsändring till en prövning av koalitionsdisciplin och folkets tålamod, snarare än ett beslut som regeringen kan fatta på egen hand.

Regeringen har redan utvidgat vad de japanska självförsvarsstyrkorna kan göra utan att skriva om grundlagen. Lagar som antogs för ett decennium sedan tillåter ”kollektivt självförsvar”, vilket innebär att Japan kan bistå en allierad som angrips. Kritiker ser detta som en faktisk omskrivning genom lagstiftning och tolkning. Den erfarenheten präglar dagens konflikt: anhängare av ändring menar att lagen har vuxit ifrån texten, medan motståndare ser ett mönster där politiken tänjs ut först och i efterhand söks legitimering.

Opinionsmätningar som The Guardian hänvisar till visar ett land som inte bara är delat om utfallet, utan om själva utgångspunkten. En mätning från Yomiuri Shimbun fann 57 procents stöd för en ändring, medan en undersökning från Asahi Shimbun angav stödet till 47 procent. Sådana siffror lämnar utrymme för att en folkomröstning blir en ställföreträdande omröstning om regeringen. Demonstranter som intervjuades vid mötet beskrev frågan mindre som abstrakt grundlagsteori och mer som budget och utrikespolitisk inriktning: en plakatbärare menade att pengar bör gå till sjukvård, utbildning och arbeten i stället för vapen; en annan varnade för att Japan dras in i konflikter ledda av USA.

Den oron har ett färskt exempel. I mars hänvisade Takaichi till grundlagens begränsningar när hon enligt uppgift avböjde en begäran från Donald Trump om att skicka maritima självförsvarsstyrkor till Hormuzsundet. Det påminner om att Tokyos alliansförpliktelser och dess rättsliga gränser inte alltid pekar åt samma håll.

Japans grundlag har varit oförändrad sedan den trädde i kraft den 3 maj 1947. På dess 79-årsdag bad regeringen om uppdateringar, medan tusentals i parken hävdade att den befintliga texten redan var uppdateringen.