Skuldbetalningar slår ut kvinnors jobb i utvecklingsländer

Ny forskning från FN:s utvecklingsprogram, som The Guardian uppmärksammar, pekar på att skuldbetalningar i utvecklingsländer i växande grad finansieras genom nedskärningar i offentlig verksamhet där kvinnor arbetar och genom att staten drar sig tillbaka från omsorg som i stället hamnar i hemmen. Med data från 85 länder över tre decennier drar FN-organet slutsatsen att när regeringar styr om mer av sina inkomster till amorteringar och räntor, blir följden att kvinnor tar smällen: förlorade arbeten i offentliga tjänster och ökade obetalda omsorgsåtaganden.

Studien lägger fram detta som effekter på arbetsmarknaden, inte som en moralisk vädjan. Enligt FN-organet har skuldtjänstbördan i de undersökta länderna nästan fördubblats mellan början av 2010-talet och 2022. Omstyrningen beräknas redan på kort sikt ha kostat 22 miljoner kvinnors arbeten, och på längre sikt över 38 miljoner. När länder går från ”måttlig” till ”hög” skuldtjänstbörda mätt mot exporten faller kvinnors inkomst per person i genomsnitt med 17 procent, medan mäns inkomst per person enligt analysen inte förändras.

Orsakskedjan är välkänd för finansdepartement och långivare. Skuldbetalningar är kontraktsbundna och tidsbestämda; sociala utgifter är politiskt förhandlingsbara. När budgetarna stramas åt skär regeringar i utbildning, sjukvård och omsorgstjänster – områden där kvinnor är överrepresenterade som anställda och där hushåll förlitar sig på staten för att minska omsorgsbördan. När tjänsterna krymper trängs kvinnor ut från avlönat arbete och dras in i obetald omsorg, vilket förbättrar de offentliga räkenskaperna på papperet samtidigt som arbete och familjetid flyttas utanför budgeten.

FN-organets chef Alexander De Croo säger till tidningen att minskade sociala utgifter slår mot kvinnor två gånger: först genom sysselsättningen och sedan genom förlorade tjänster. Före USA–Israels krig med Iran noterar FN-organet att 56 länder redan lade mer än 10 procent av statens inkomster på skuldtjänst. Konflikten väntas förvärra läget genom högre priser på olja, gas och gödsel, samt genom global räntetendens och valutaskakighet – faktorer som höjer importkostnaderna och gör skulder i dollar svårare att betala.

Rapporten pekar också på att långivarsammansättningen förändrar hur kriser hanteras. När privata investerare, som riskfonder, får större betydelse blir skuldproblem mindre en fråga om bilateral diplomati och mer en fråga om spridda fordringar med svagare drivkrafter att ge tid, flexibilitet eller politiskt kostsamma nedskrivningar. Samtidigt har många utvecklingsländer fått se kraftiga neddragningar i biståndet, bland annat från Storbritannien, vilket minskar alternativen till skuldfinansiering.

De Croo föreslår att kreditorgivarländer kan knyta skuldlättnader till åtaganden som skyddar sociala utgifter från oproportionerliga nedskärningar. I praktiken skulle det innebära att långivare kräver öronmärkta budgetposter samtidigt som de håller fast vid återbetalningsplaner som skapar just de åtstramningar man säger sig vilja undvika.

Datamaterialet omfattar 30 år och 85 länder. FN-organets huvudbudskap är att tiotals miljoner kvinnors arbeten kan försvinna samtidigt som skuldkontrakt fortsätter att betalas i tid.