Iran trappar upp kampen om Hormuzsundet, USA startar Projekt Frihet med örlogseskort för att få fart på sjöfarten, vapenvila på papper blir till tillståndsplikt till havs och försäkringsnotan styr vem som vågar segla

Bilder

Ships anchored in the Strait of Hormuz off Bandar Abbas in southern Iran (ISNA) ISNA

Trump blames explosion on South Korean bulk carrier on Iran (TruthSocial/@realDonaldTrump) TruthSocial/@realDonaldTrump

independent.co.uk

Vessels are pictured anchored in the Strait of Hormuz off Bandar Abbas in southern Iran, on Monday (AFP/Getty) AFP/Getty

independent.co.uk

Irans talman i parlamentet, Mohammad Bagher Ghalibaf, sade den 5 maj att Teheran ”bara har börjat” sin kamp om kontrollen över Hormuzsundet, samtidigt som USA försöker få fartygstrafiken att återgå till det normala genom att eskortera handelsfartyg genom den trånga farleden. Enligt The Independent har Donald Trumps regering inlett ”Projekt Frihet” för att leda handelsfartyg genom sundet efter veckor av störningar, där båda sidor omväxlande påstår sig ha genomfört angrepp och lyckade passager.

Den praktiska tvisten handlar inte längre bara om robotar och patrullbåtar, utan om vem som i praktiken får definiera vad ”normal sjöfart” betyder när en vapenvila finns på papperet men upprätthålls till havs, fartyg för fartyg. Washington säger sig eskortera fartyg från länder som är ”oskyldiga åskådare” och har uppgett att man förstört eller sänkt flera iranska småbåtar som man påstår varit på väg att angripa civil trafik. Iran förnekar centrala delar av dessa uppgifter, däribland att några eskorterade passager alls ska ha skett de senaste timmarna. Samma glapp syns i rapporteringen om händelser: flera handelsfartyg rapporterade explosioner eller bränder i Persiska viken den 4 maj, och en oljehamn i Förenade arabemiraten sattes i brand i vad USA-nära rapportering tillskriver iranska robotar, medan Teheran inte offentligt lämnat någon tydlig redogörelse.

Sydkoreas reaktion visar hur snabbt ett regionalt krig blir ett bokföringsproblem för importberoende stater. Efter en explosion och brand ombord på HMM Namu, som låg för ankar utanför Förenade arabemiraten, sade Seoul att man utreder orsaken och bekräftade att besättningen var oskadd. Samtidigt började presidentkansliet granska om landet ska ansluta sig till den amerikanska eskortinsatsen, enligt The Independent. Trump uppmanade offentligt Sydkorea att delta och beskrev uppdraget som ett skydd för tredje land snarare än en fortsättning på USA:s och Israels krig med Iran.

För Iran ligger hävstången i sundets roll som energins pulsåder: ungefär en femtedel av världens olja och gas passerar normalt Hormuz. För USA ligger hävstången i möjligheten att göra passage till ett tillståndssystem – genom eskorter, inspektioner och ett trovärdigt våldshot – utan att formellt utlysa blockad mot alla. Effekterna i andra led syns först i försäkringar och tidtabeller: när rederierna inte kan prissätta risken väntar de; när de väntar tvingas raffinaderier och handlare betala för större lagerbuffertar; och när buffertarna krymper börjar regeringar kalla örlogsinsatser för ”stabilitet”. Här finns en tydlig institutionell logik: stater kan flytta kostnaderna till skattebetalare och konsumenter, medan privata aktörer tvingas räkna på varje resa och dra i nödbromsen när riskpremien blir omöjlig.

På måndagen uppgav den amerikanska militären att två handelsfartyg tagit sig genom sundet med stöd av en jagare utrustad med styrda robotar. Iran sade att inga sådana passager hade ägt rum.

Farleden är på vissa ställen bara några kilometer bred, och grälet om vem som eskorterade vad har nu blivit en del av själva striden.