Sverige skapar ny civil underrättelsetjänst

Regeringen uppger att en ny civil utlandsspionagetjänst ska börja verka den 1 januari 2027. Den ska ta över insamling utomlands som i dag ligger inom den militära underrättelsestrukturen. Myndigheten ska heta UND och presenterades i Stockholm av utrikesminister Maria Malmer Stenergard, som enligt Euronews jämförde den med Storbritanniens utrikesspionage.

Omorganisationen säljs som en lärdom från kriget i Ukraina: informationsövertag, snabbare teknisk anpassning och tätare samordning med Natopartner. Sverige gick med i Nato 2024 efter att ha ansökt 2022 och avslutade därmed två århundraden av alliansfrihet. Nu talar företrädare öppet om ”förväntningar” på allierades bidrag på underrättelseområdet. UND är tänkt att ligga bredvid Säkerhetspolisen, som hanterar inhemska hot, och Försvarets radioanstalt, som svarar för signalspaning.

Men en ny myndighet skapar inte ny information. Den ritar om kartan över vem som får samla in, vem som får föredra för ministrar och vem som får skulden när bedömningar slår fel. Sverige har redan Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, som ansvarar för utländska hot. Enligt planen ska UND ta över vissa av dess uppgifter och arbeta ”nära” Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt, rapporterar Euronews. I praktiken innebär det fler gränssnitt, fler juridiska skiljelinjer och fler möten där ansvar kan skickas vidare när det blir obekvämt.

Regeringen begär samtidigt riksdagens godkännande för nya befogenheter och nya sekretessordningar. En lagrådsremiss om att inrätta UND har skickats för juridisk granskning och ska enligt Euronews lämnas till riksdagen i juni 2026, med planerad omröstning senare under sommaren. Argumentet är att en särskild civil tjänst ska ge en ”mer fullständig bild” av hot, från terrorism till risker i den digitala miljön.

För Sveriges samarbetspartner kan förändringen göra Stockholm lättare att koppla in i befintliga underrättelseutbyten, med tydligare motparter och uppdrag. För svenska skattebetalare skapas en ny budgetpost vars resultat blir svår att granska offentligt: underrättelsearbete mäts i varningar som inte kan bevisas och i misslyckanden som ofta blir uppenbara först i efterhand. När staten bygger nya institutioner är incitamenten dessutom tydliga: fler chefer, fler avdelningar och mer skyddad verksamhet, men sällan någon marknadsmässig prövning av om omorganisationen faktiskt gör landet säkrare.

UND ska enligt planerna finnas på papperet månader innan den fungerar i praktiken. Den 1 januari 2027 får Sverige ett nytt namnskylt, en ny kommandokedja och samma motståndare som följer överlämningen noga.