USA beskjuter iransk oljetanker i Hormuzsundet

Bilder

×

People in Tehran drive past an anti-US billboard depicting Donald Trump and the strait of Hormuz. Photograph: Majid Asgaripour/Wana/Reuters theguardian.com

Donald Trump will visit Beijing next week for the first time since 2017. It is hoped China will become a guarantor in the peace deal. Photograph: Andy Wong/AP theguardian.com

First responders gather at the site of an Israeli airstrike in Beirut’s southern suburb of Haret Hreik neighbourhood on 6 May. Photograph: AFP/Getty Images theguardian.com

‹ ›

USA:s militär besköts på onsdagen ett oljetankfartyg som för iransk flagg i Hormuzsundet och slog ut dess roder när fartyget enligt The Guardian försökte bryta igenom Washingtons blockad mot iranska hamnar. Händelsen kom bara timmar efter att Donald Trump utfärdat ett nytt ultimatum till Teheran: acceptera en uppgörelse för att avsluta kriget eller möt bombningar på ”en mycket högre nivå och intensitet”. USA:s centralkommando meddelade insatsen i sociala medier och beskrev den som upprätthållande av blockaden snarare än en upptrappning.

Förloppet visar hur konflikten glidit från rubrikvänliga flyganfall till byråkrati, ruttplanering och sjöfartens flaskhalsar. Enligt The Guardian är över 800 fartyg och omkring 20 000 besättningsmän strandsatta väster om Hormuz, därför att försäkringsbolag, redare och flaggstater behandlar sundet som en aktiv krigszon även när inga robotar flyger. Trump har nu pausat ”Projekt Frihet”, USA:s eskortinsats som var tänkt att leda instängd handelstrafik genom passagen, samtidigt som själva hamnblockaden ligger fast. Kombinationen – mindre skydd för tredje lands sjöfart men fortsatt tryck på iransk export – vältrar över risk och kostnader på privata aktörer som måste avgöra om det alls är värt att segla.

Diplomatin löper parallellt, men med kort stubin. Axios, citerat av The Guardian, uppger att parterna varit nära ett ensidigt samförståndsdokument och att USA väntar ett iranskt svar inom 48 timmar. Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf beskrev blockaden som ett försök att framtvinga kapitulation genom ekonomiskt tryck och informationspåverkan, ett ordval som signalerar att Teheran ser tillträdet till sjölederna som ett centralt krigsmål snarare än en teknisk tvist. Hormuz har blivit förhandlingsmyntet just därför att det är mätbart: antingen rör sig fartygen eller så gör de det inte, och bränslepriset följer efter.

Även regionala begränsningar tränger igenom. NBC, citerat av The Guardian, rapporterar att pausen i eskorterna följde på saudiskt motstånd, inklusive hot om att begränsa USA:s användning av flygbasen Prince Sultan och saudiskt luftrum. För Washington är en sjöblockad lättare att hålla igång än ett omfattande eskortprogram som kräver basrättigheter och allierades tålamod. För den kommersiella sjöfarten blir resultatet en korridor där den största osäkerheten inte handlar om väder eller kapacitet, utan om huruvida nästa kursändring utlöser varningsskott.

Tankfartygets roder slogs ut med ”flera skott”, enligt The Guardian. Samtidigt låg hundratals andra fartyg stilla på spårningskartor medan tjänstemän diskuterade ett ensidigt dokument och en eskortpaus på obestämd tid.