Två drönare från Ryssland kraschar i Lettland

Två obemannade luftfarkoster tog sig under natten in i lettiskt luftrum från Ryssland och störtade i landets östra delar. En av dem träffade en oljelagringsanläggning i Rēzekne, där räddningstjänsten snabbt fick en brand under kontroll, uppger den lettiska armén. Lettlands premiärminister Evika Siliņa kallade på torsdagsmorgonen till ett krishanteringsmöte medan utredare började spåra farkosternas ursprung och flygväg, rapporterar Guardian. Händelsen följer på en rad liknande intrång längs Natos östra flank sedan i höstas, som europeiska företrädare beskrivit som en ”aldrig tidigare skådad” omfattning av drönaröverflygningar in i allierat luftrum, enligt Euronews.

De omedelbara skadorna tycks begränsade. Guardian skriver att anläggningens tankar var tomma; fyra tankar ska ha skadats och i en förekom mindre pyrande brand. Men det politiska och militära problemet är inte hur stor branden blev, utan att mönstret återkommer. I mars träffade drönare som tros ha koppling till kriget i Ukraina skorstenen vid Estlands kraftverk i Auvere och föll ned i Lettland, som del av en serie gränsöverskridande överflygningar som baltiska säkerhetsföreträdare kopplat till den bredare konflikten. Lettlands försvarsminister Andris Sprūds antydde att drönarna kan ha varit ukrainska enheter som tappat kursen på grund av signalstörning — en förklaring som, om den stämmer, ändå innebär att Natoländer får bära följderna av elektronisk krigföring och långräckviddiga angrepp som utväxlas över gränsen.

Europeiska ledare har svarat med att utlova materiel och samordning snarare än diplomati. Euronews noterar att företrädare enats om att utveckla en ”drönarmur” för upptäckt, spårning och avvärjning, samtidigt som Nato har placerat ett nytt amerikanskt system mot drönare på östflanken och startat programmet Eastern Sentry efter en kränkning av polskt luftrum. Åtgärderna är utformade för en verklighet där drönare hanteras som återkommande luftrumsintrång — föremål som ska registreras, bedömas och ibland skjutas ned — snarare än som enstaka olyckor.

Skiftet får budgetmässiga och rättsliga följder. Varje intrång tvingar fram beslut om att varna allmänheten, begränsa flygtrafik och mobilisera blåljusresurser; Lettland hävde sin luftvarning efter torsdagens krascher men behöll vissa flygrestriktioner, enligt Guardian. Varje händelse prövar också gränsen mellan ”spillover” och ”angrepp” i en region där trovärdigheten för kollektivt försvar ytterst vilar på om regeringarna kan visa kontroll över sin egen himmel utan att trappa upp till direkt konfrontation.

För Moskva är oklarheten användbar. Kreml har tidigare avfärdat anklagelser om att Ryssland ligger bakom oidentifierade drönarflygningar i Europa som ”ogrundade”, rapporterar Euronews. För Lettland är oklarheten kostsam: en tom oljedepå brinner på samma sätt, och krismötet börjar ändå klockan tio på förmiddagen.