El Salvadors regim fryser El Faro-journalisters tillgångar

Två medarbetare på El Salvadors granskande nyhetsredaktion El Faro uppger att deras tillgångar frystes i veckan, bland annat ett bankkonto och en fastighet, efter att redaktionen publicerat en dokumentär i den amerikanska serien Frontlinjen om påstådda förhandlingar mellan regeringen och kriminella gäng. Enligt The Independent säger El Faro att man fick kännedom om åtgärderna via en bank och fastighetsregistret, inte genom någon formell underrättelse, och att frysningen är en hämnd för rapporteringen om president Nayib Bukeles styre.

Anklagelsen följer ett välkänt mönster i länder där den verkställande makten inte enkelt kan stänga en redaktion öppet: skatterevisioner, administrativa processer och finansiella spärrar som gör vardagsdriften omöjlig, samtidigt som statens direkta ansvar hålls otydligt. El Faro säger att salvadoranska myndigheter granskat redaktionen sedan 2020 på grund av en påstådd skattetvist på 200 000 dollar, som redaktionen förnekar, och att mer än 20 av journalisternas Iphone-telefoner 2022 visade spår av spionprogrammet Pegasus. Personalen flyttade organisationens huvudkontor till Costa Rica 2023 och lever nu i exil, men tillgångsfrysningarna visar hur trycket kan följa enskilda personer även när en redaktion flyttar.

Samma vecka underkände en federal handelsdomstol i New York president Donald Trumps tillfälliga, världsomfattande importtullar på 10 procent. Domstolen slog fast att han överskridit den befogenhet som kongressen delegerat genom paragraf 122 i 1974 års handelslag, enligt en rapport från Associated Press som återgivits av The Independent. Beslutet gäller formellt bara tre kärande – delstaten Washington och två små företag – och administrationen väntas överklaga, med en process som kan gå via den federala appellationsdomstolen för patentsmål och därefter tillbaka till Högsta domstolen. Utslaget visar ändå hur snabbt Washingtons favoritverktyg kan byta skepnad: importskatter kan införas genom presidentbeslut ena månaden och rivas upp av domare nästa, samtidigt som Vita huset startar nya utredningar som kan motivera nya tullar med hänvisning till ”överproduktion” eller tvångsarbete.

För centralamerikanska regeringar som byggt sin politiska strategi kring närhet till USA – säkerhetssamarbete, migrationskontroll, tillträde till handel – spelar den volatiliteten roll. Bukele har dragit internationell uppmärksamhet genom massfängslanden under ett undantagstillstånd som spärrat in mer än 91 000 människor, medan kritiker pekar på gripanden av personer i civilsamhället och ett allt snävare rättsligt klimat. När de inhemska kontrollmekanismerna försvagas återstår ofta begränsningar via banker, utländska plattformar och gränsöverskridande rättsprocesser – samma kanaler som El Faro använt i en amerikansk stämning mot NSO Group.

El Faros chef Carlos Dada säger att redaktionen ska bestrida frysningarna, men den omedelbara effekten är prosaisk: ett bankkonto som inte går att använda och en fastighet som inte kan säljas eller belånas. Domstolsbeslutet i New York kretsar på motsvarande sätt kring en till synes vardaglig fråga – vilken rad i en lag som ger en president rätt att ta ut en skatt – men med miljardbelopp i handel som står och faller med svaret.