Världen

Reform UK tar makten i brittiska kommuner

Farage vinner hundratals mandat och når 26 procent i BBC:s nationella uppskattning efter genombrott i Havering och Wigan, Labours lokala maskineri faller sönder när proteströrelsen tar över sopor budgetar och klagomål

Bilder

bbc.com
PA Media Nigel Farage addresses the media in Havering. He is stood in front of a group of Reform supporters and is wearing a blue jacket, a white shirt and a striped tie. PA Media Nigel Farage addresses the media in Havering. He is stood in front of a group of Reform supporters and is wearing a blue jacket, a white shirt and a striped tie. bbc.com
Thin, red banner promoting the Politics Essential newsletter with text saying, “Top political analysis in your inbox every day”. There is also an image of the Houses of Parliament. Thin, red banner promoting the Politics Essential newsletter with text saying, “Top political analysis in your inbox every day”. There is also an image of the Houses of Parliament. bbc.com

Reform UK:s framryckning i de brittiska lokalvalen har ritat om den politiska kartan i områden som tidigare avgjordes av vana snarare än övertygelse.

Enligt BBC vann Nigel Farages parti hundratals mandat och tog kontroll över kommunstyren runt om i England, däribland Havering i London, samtidigt som partiet slog igenom i grevskap som Essex och Suffolk. I Midlands och i norra England gick Reform fram på Labours bekostnad; i Wigan tog partiet 24 av 25 omstridda mandat och kapade därmed Labours majoritet i kommunfullmäktige. Samma BBC-analys hänvisar till opinionsmätaren John Curtice, som utifrån resultaten på valdistriktsnivå räknar fram en uppskattad nationell röstandel: Reform 26 procent, medan Labour och Konservativa partiet ligger lika på 17 procent och Liberaldemokraterna på 16 procent.

Siffrorna är mindre intressanta än var de kommer ifrån. Curtice säger till BBC att Reforms starkaste resultat finns i områden som röstade tungt för brexit 2016. Det påminner om att Konservativa partiets övertagande 2019 av delar av den så kallade ”röda muren” inte löste den underliggande väljaralliansen. Mandaten var snarare uthyrda för ett val och lades därefter tillbaka på marknaden. Farage hävdar nu att han kan konkurrera ”från sydvästra England upp till nordöstra Skottland”, och kommunresultaten ger honom lokala apparater, budgetar och nätverk av beskydd och gentjänster som inte fanns när Reform var ”i sin linda” vid förra jämförbara valomgången.

Den omedelbara kostnaden betalas inom Labour. Den schweiziska tidningen Blick rapporterar att Labour förlorade nära 1 000 mandat i lokala och regionala val och att vissa Labourledamöter diskuterat om Keir Starmer bör avgå inom ett år. Starmer har offentligt hävdat att ett avhopp skulle kasta partiet i kaos. Men lokalval är den nivå där partier prövar sin förmåga att organisera sig på marken och där impopulär politik märks först: sophämtning, planstrider och den dagliga friktionen i offentliga tjänster. När ett proteströrelseparti tar över kommuner ärver det klagomålen – och får samtidigt makten att avgöra vems klagomål som faktiskt ska besvaras.

Den indirekta effekten blir tryck på båda de stora partierna att bjuda över varandra om samma väljare med synliga, genomförbara löften, särskilt om invandring och ordningsfrågor. Där är nationell retorik billig, medan genomförandet filtreras genom myndigheter, domstolar och lokal kapacitet. Reforms framgångar komplicerar också Konservativa partiets väg tillbaka till relevans: en högervriden utmanare som kan vinna i både konservativa och labourdominerade områden gör många valkretsar till trepartistrider, där små opinionsrörelser kan ge stora mandatförluster.

I Havering och Wigan är förskjutningen inte längre teoretisk: partiet som kampanjade mot systemet måste nu driva delar av det, med start i nästa veckas kommunmöten och med budgetar som redan är skrivna.