EU varnar flygbolag för att skylla inställda avgångar på bränslepriser, kommissionen slår fast att dyrare flygbränsle inte är extraordinära omständigheter och att ersättning kan krävas enligt EU-regler, två miljoner flygstolar försvinner ur majtabellerna men notan hamnar ändå hos bolagen och i förlängningen resenärerna

Bilder

Foto: David Ryder David Ryder

Ett stort antal flyg har ställts in på grund av de höga flygbränslepriserna. Arkivbild. Foto: Jonas Ekströmer/TT Jonas Ekströmer/TT

nyheter24.se

Omkring två miljoner flygstolar väntas försvinna ur de globala tidtabellerna i maj när priset på flygbränsle stiger kraftigt. Samtidigt varnar Europeiska kommissionen flygbolagen för att försöka klassa inställda flygningar som ”force majeure”. Enligt uppgifter som TT och Financial Times återger säger EU:s transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas att högre bränslekostnader inte är ”extraordinära omständigheter”, vilket innebär att resenärer fortfarande kan ha rätt till ersättning enligt EU:s regler.

För resenärerna är budskapet rakt: ett flygbolags ekonomiska problem upphäver inte konsumentskyddet. För flygbolagen är beskedet mer besvärligt. Bränsle är ofta den största rörliga kostnaden, och branschen säljer rutinmässigt biljetter månader i förväg till priser som bygger på antagandet att oljepriserna rör sig inom ett hanterligt spann. När det spannet spricker – exempelvis om krig i Persiska viken stramar åt försörjningslederna, eller om tidigare prissäkringar löper ut – kan bolagen snabbt skära i linjenätet, men de kan inte lika snabbt skära bort sina juridiska skyldigheter.

Kommissionens hållning flyttar också förhandlingsspelet i flygkedjan. Om ett bolag måste betala ersättning när det ställer in av kostnadsskäl får det starkare skäl att försöka vältra över risk på flygplatser, leverantörer och leasingbolag, eller att höja biljettpriser och avgifter där konkurrensen tillåter. Den bördan slår inte jämnt. Stora nätverksbolag kan boka om passagerare via nav och sprida störningar över en större flotta. Mindre aktörer på tunna linjer – ofta samma linjer som politiker vill ”hålla vid liv” av regionalpolitiska skäl – har betydligt mindre handlingsutrymme.

I Sverige krockar tidpunkten med en inrikesmarknad som redan pressas av höga driftkostnader och svagare efterfrågan, samtidigt som flera regionala flygplatser är beroende av offentligt stöd för att upprätthålla regelbunden trafik. När bränslechocker övergår i inställda avgångar betalas den omedelbara kostnaden av resenärer som förlorar tid och av flygbolag som kan bli skyldiga att betala kontant ersättning. Den långsiktiga kostnaden hamnar där branschen hittar en sista betalare: högre biljettpriser, glesare avgångar eller förnyat tryck för skattefinansierat linjestöd.

Tzitzikostas uppger att kommissionen ska publicera riktlinjer ”inom veckan” för flygbolag och passagerare som påverkas av Iran-kriget. Fram till dess gäller den rättsliga utgångspunkten: bränsleprisuppgångar är en del av det normala affärsriskandet i flygtrafik.

I maj är den globala kapaciteten redan ned med omkring två miljoner stolar, enligt kommissionen. Inställningarna kommer nu med en räkning, även när skälet helt enkelt är att bränslet blivit för dyrt.