Péter Magyar tar över som Ungerns premiärminister

Péter Magyar svors på lördagen in som Ungerns premiärminister, vilket avslutar Viktor Orbáns 16 år vid makten och placerar oppositionspartiet Tiszas ledare i regeringsställning med egen supermajoritet i parlamentet. Enligt The Guardian vann Tisza 141 av 199 mandat i valet som hölls för ungefär en månad sedan. Det ger den nya regeringen utrymme att skriva om regler och byta ut personer som byggts in i statsapparaten under ett och ett halvt decennium. Ceremonin i Budapest drog till sig folksamlingar utanför den nygotiska parlamentsbyggnaden, där man jublade åt Magyar och buade åt Fidesz-ledamöter medan öppningssammanträdet visades på stora skärmar.

Den första signalen till Bryssel var symbolisk men tydlig: den nyvalde talmannen meddelade att Europeiska unionens flagga ska återföras till parlamentsbyggnaden efter att Fidesz tog bort den 2014, rapporterar The Guardian. Magyar har sagt att han vill reparera relationen till unionen och arbeta för att frigöra miljarder euro i frysta medel. Pengarna har hållits inne på grund av invändningar om rättsstatens ställning, något som blev ett återkommande inslag under Orbáns senare år. Det öppnar en rak förhandlingskanal: Budapest kan erbjuda institutionella förändringar som uppfyller unionens villkor, och unionen kan släppa loss pengar som en ny regering kan använda för att stabilisera budgetar och visa snabba resultat.

Det svårare arbetet är inrikes. Orbáns regering har under år placerat lojala personer i domstolarna, statsförvaltningen och stora delar av medielandskapet. Resultatet är att en ny regering kan ha formell makt men möta en apparat som inte nödvändigtvis rör sig i den takt den vill. Magyars egen bakgrund gör brytningen mer komplicerad: han tillhörde tidigare Fidesz elit innan han vände sig mot partiet 2024 och offentligt beskrev hur makt och förmögenhet samlats inom systemet. För anhängare gör det honom till en trovärdig aktör som vet var reglagen sitter; för motståndare väcker det frågan hur mycket av det gamla nätverket som kan monteras ned utan att utlösa institutionell förlamning.

Ungerns kursändring sker dessutom i en region där unionspengar, energiberoende och säkerhetspolitik hänger tätt ihop. En regering som vill normalisera relationerna med Bryssel lär prioritera förutsägbar efterlevnad och tillgång till finansiering framför den brinkpolitik som gjort Ungern till ett återkommande vetoriskmoment i unionens beslutsfattande. På hemmaplan tycks förväntningarna mindre ideologiska än praktiska: personer som The Guardian talat med nämnde underfinansierade skolor, barn som flyttar utomlands och hoppet om att ett regeringsskifte ska göra landet mer ”levbart” igen.

Orbán, 62, kommer inte att ta plats i det nya parlamentet – första gången sedan demokratiseringen 1990 som han inte sitter i kammaren – och har sagt att han i stället ska omorganisera sin rörelse. På lördagen, framför samma byggnad där folkmassor följde edgången, meddelade Ungerns nye talman att Europeiska unionens flagga åter ska vaja.