Iran svarar formellt på USA:s fredsförslag via Pakistan

Bilder

×

bbc.com

Getty Images A police officer stands near an armoured-vehicle and a poster featuring the late Supreme Leader Ali Khamenei on 28 March 2026 in Tehran, Iran. bbc.com

Traffic through the Strait of Hormuz, a vital route for oil and gas, has largely stopped bbc.com

‹ ›

Iran har enligt iranska statliga medier lämnat ett formellt svar på USA:s förslag för att avsluta kriget. Svaret ska ha förmedlats via medlare i Pakistan, rapporterar BBC. Varken Teheran eller Washington har offentliggjort texten. Därmed tvingas marknader och regionala regeringar tolka avsikterna indirekt – genom den fortsatta störningen kring Hormuzsundet och genom president Masoud Pezeshkians offentliga markering att ”dialog” inte betyder ”kapitulation”.

BBC skriver att kriget inleddes med amerikanska och israeliska angrepp den 28 februari och att en vapenvila som tillkännagavs i februari i stort sett har hållit, trots enstaka eldväxlingar. Men den strategiska hävstången är densamma: Iran fortsätter att blockera Hormuzsundet, medan USA upprätthåller en marin blockad av iranska hamnar för att pressa Teheran att acceptera amerikanska villkor. I praktiken gör det civil sjöfart till förhandlingsmynt. BBC hänvisar till uppgifter från Axios om att USA:s erbjudande är utformat som ett 14-punkts samförståndsdokument som kan leda till förhandlingar om Irans kärntekniska ambitioner. Villkoren ska bland annat omfatta stopp för anrikning, lättnader i sanktionerna och återställd fri passage genom sundet – men mycket uppges vara villkorat av en slutlig överenskommelse.

Samtidigt löper förhandlingskanalen parallellt med militär beredskap till sjöss och i luften. Storbritanniens centrum för sjöfartens lägesbild uppgav att ett bulkfartyg träffats av en okänd projektil nordost om Doha, vilket orsakade en mindre brand men inga personskador. Kuwait uppgav att drönare tagit sig in i landets luftrum, och Förenade Arabemiraten sade sig ha avvisat två drönare som kom från Iran, enligt BBC. Irans budskap riktas också mot regionens efterlevnadsproblem: Teheran har varnat grannländer för att samarbeta med USA:s sanktioner, och en iransk militär talesman citerades av Irna med att fartyg som passerar Hormuz riskerar ”allvarliga följder” om de inte först samarbetar med Teheran.

För Europa är den närmaste frågan mindre vad som står i ett samförståndsdokument och mer om trafiken genom Hormuz kan normaliseras utan en bredare uppgörelse. BBC påpekar att omkring en femtedel av världens olja och naturgas normalt passerar sundet och att störningarna har drivit upp de globala oljepriserna. Kanalen är alltså inte bara en regional konfliktzon utan en flaskhals som snabbt slår igenom i europeiska energikostnader och inflation. BBC rapporterar också att försvarsministrar från över 40 länder väntas mötas i London för att diskutera brittiskledda planer för att skydda sjöfarten. Ett sådant upplägg kräver regler för eskorter, bordningar och hur man undviker att små incidenter trappas upp – samtidigt som USA:s blockad och Irans motpress ligger kvar.

Iran har skickat sitt svar, men allmänheten får fortfarande inget dokument – bara ett sund där handelsfartyg behandlas som hävstång i en maktkamp.