Ungern lämnar tillbaka beslagtaget ukrainskt guld och kontanter
Sändning till statsbanken Oschadbank stoppades 2023 av ungersk antiterror med hänvisning till misstänkt penningtvätt, efter Orbáns valförlust blir gränskontroller plötsligt utrikespolitik och tvätten försvinner
Bilder
Viktor Orbán (AP)
independent.co.uk
Ukraina har nu fått tillbaka en sändning kontanter och guld som Ungern beslagtog 2023, rapporterar The Independent. Överlämnandet presenteras i Kyiv som en omstart i relationen med Budapest efter Viktor Orbáns valförlust. President Volodymyr Zelenskyj bekräftade återlämnandet i sociala medier och kallade det ett viktigt steg i relationerna.
Enligt uppgifterna var värdesakerna på väg till Ukrainas statliga bank Osjtjadbank och stoppades av ungerska antiterrorenheter under transport i pansrade fordon. Ungerska myndigheter hänvisade då till misstankar om penningtvätt, medan ukrainska företrädare beskrev det som en rutinmässig överföring av tillgångar mellan statliga banker. Bankanställda från Ukraina som följde sändningen ska ha hållits kvar i mer än ett dygn och därefter utvisats.
Tidpunkten är central eftersom beslaget enligt Kyiv ingick i ett större mönster av påtryckningar. Ukraina anklagade Orbáns regering för att använda kvarhållandet i en valkampanj med anti-ukrainska inslag och som hävstång i en konflikt om Ungerns tillgång till rysk olja via en ledning som går genom ukrainskt territorium. The Independent uppger att Ukraina menade att Budapest i praktiken försökte tvinga fram återupptagna leveranser av rysk olja genom Druzhba-ledningen.
Nu rör sig både tillgångarna och den ungerska linjen igen. Återlämnandet kom efter Orbáns stora valnederlag och bildandet av en ny regering under Péter Magyars Tisza-parti, som enligt The Independent fick två tredjedelars majoritet i parlamentet. Tidningen tillägger att efter att ryska oljeflöden återupptagits i samband med Orbáns fall lyfte Ungern sitt veto mot ett stort lån från Europeiska unionen till Ukraina.
För Bryssel blir episoden ett skolexempel på hur nationella regeringar kan göra om tekniska kontrollverktyg — tull, antiterrorbefogenheter och skatteutredningar — till utrikespolitiska instrument utan att öppet kalla dem för det. För Kyiv är lärdomen att även stat-till-statliga finansiella överföringar kan dras in i inrikespolitiska spel så fort de passerar en gräns.
Sändningen som först hölls kvar under utredning har nu levererats, och den offentliga förklaringen har på ett enda valvarv glidit från misstänkt penningtvätt till en ”konstruktiv hållning”.