Brittiska staten tar över British Steel

Brittiska stålverket British Steel är på väg att hamna i offentlig ägo. Premiärminister Keir Starmer säger att regeringen denna vecka lägger fram lagstiftning som ska göra det möjligt för staten att ta över helt, förutsatt att ett ”allmänintresseprov” ger klartecken. Enligt BBC följer beslutet på flera år av provisorisk statlig styrning av anläggningen i Scunthorpe, sedan regeringen i april 2023 tog kontrollen från den kinesiska ägaren Jingye för att hindra att masugnarna stängdes.

Riksrevisionens motsvarighet, National Audit Office, har redan satt en prislapp på tillsyns- och driftregimen: omkring 377 miljoner pund har lagts på drift, personal och råvaror. Kostnaderna kan, beroende på politiska vägval, överstiga 1,5 miljarder pund fram till 2028. Det är alltså inte fråga om ett rent ”beslut” som nu tas, utan om att staten redan i praktiken har burit risken – och nu vill formalisera ägandet.

Beslutet hamnar i en sektor där Storbritannien återkommande försökt undvika ett tydligt vägval mellan nedläggning, subventioner och ägande. Starmerregeringen hade tidigare sökt privata investerare, men BBC uppger att samtalen med Jingye inte ledde till någon affär på kommersiella villkor. Den tekniska låsningen är masugnarna: om de stängs av blir det svårt och dyrt att starta om, och landet riskerar att förlora förmågan att tillverka ”primärstål” – järn som utvinns och renas för exempelvis järnväg och större byggprojekt.

Fack och bransch ser nationalisering mer som en stabilisering än som en vändning. UK Steels generaldirektör Gareth Stace välkomnade beskedet som ”visshet” för de 2 700 anställda och för kunderna, men betonade att offentligt ägande måste vara början på en långsiktig investeringsplan, inte en slutstation. Fackförbundet GMB gav också sitt stöd och uppmanade regeringen att göra ”allt som är möjligt” för att säkra anläggningens framtid.

Samtidigt pekar de siffror som hittills lagts fram på ett välkänt mönster: staten kliver in när förlusterna inte längre går att dölja, medan den långsiktiga planen förblir oklar. BBC påminner om att staten redan tog över British Steel 2019, då konkursmyndigheten drev verksamheten i nio månader till en kostnad av 600 miljoner pund. Jingye har hävdat att Scunthorpe förlorade 700 000 pund per dag och att driften inte längre var hållbar. Även om påståendet kan ifrågasättas sätter det ramen för vad regeringen tar över när den blir ägare: en verksamhet som marknaden inte vill bära utan skyddsnät.

I praktiken förändrar ett fullt statligt ägande förhandlingsläget gentemot leverantörer, kunder och framtida samarbetspartner, eftersom staten kan fortsätta betala där en privat köpare skulle gå därifrån. Det förändrar också politiken kring nedläggning: en förlustverksamhet blir en budgetpost i stället för en konkurs, och varje extra månad av drift skapar fler intressen som vill se fortsatt stöd. För skattebetalarna blir det svårare att få ett avslut, eftersom kostnaden smetas ut över tid och besluten flyttas från företagsekonomiska realiteter till politiska avvägningar.

Lagförslaget ska enligt BBC läggas fram denna vecka. Själva kostnaden för nationaliseringen har ännu inte angetts, men Storbritannien har redan betalat för att hålla masugnarna i gång. Det gör att den avgörande frågan inte är om staten ”tar ansvar”, utan hur länge och på vilka villkor den tänker fortsätta bära en industri som hittills inte gått att sälja utan att skattebetalarna tar notan.