EU godkänner nya sanktioner mot israeliska bosättare, Ungerns tidigare veto föll efter regeringsskifte och paketet hade fastnat i Bryssel i månader, åtgärderna är ännu inte i kraft och återstår som juridiskt finputsad namnlista

Bilder

Israeli settlers set fire to two vehicles and a Bedouin tent south of Nablus in one attack last month bbc.com

The Sa-Nur settlement has been recently reestablished on a hill south-west of Jenin bbc.com

EU:s utrikesministrar har godkänt ett nytt sanktionspaket riktat mot israeliska bosättare och bosättarnära organisationer som anklagas för våld på Västbanken, rapporterar BBC. Därmed avslutas en flera månader lång blockering som hållit paketet fast i Bryssel.

Enligt EU-tjänstemän som talat med BBC ska sju bosättare eller bosättarorganisationer omfattas. Tekniskt och juridiskt arbete återstår innan åtgärderna formellt börjar gälla. Beslutet kommer samtidigt som FN rapporterar en kraftig ökning av bosättarattacker sedan Gazakrigets början i oktober 2023, och efter att FN dokumenterat över 1 800 bosättarattacker under 2025 som lett till personskador eller egendomsskador i hundratals samhällen på Västbanken.

Den omedelbara förändringen inom EU är mer procedurmässig än retorisk. BBC uppger att ett regeringsskifte i Ungern undanröjde hindret som fördröjt ytterligare sanktioner, efter att Viktor Orbáns regering upprepade gånger blockerat åtgärder mot israeliska bosättare. Det är betydelsefullt eftersom EU:s utrikespolitiska sanktioner kräver enhällighet: en enda huvudstad kan förvandla en gemensam hållning till en symbolfråga utan verkstad. När vetot försvinner kan EU agera snabbt – men det som då kommer är fortfarande en lista med namn och juridiska personer som måste överleva rättslig utformning och praktiskt genomförande.

Paketet visar också hur Bryssel försöker sätta ett pris på ett beteende utan att bära hela kostnaden för att faktiskt stoppa det. Flera medlemsstater har, enligt BBC, drivit på för att förbjuda varor från israeliska bosättningar, men EU har inte nått samsyn om det mer långtgående steget. Att sanktionera individer och organisationer är mer avgränsat, lättare att försvara i domstol och mindre störande för handelsflöden – men lämnar samtidigt den underliggande bosättningsrelaterade ekonomin i stort sett orörd.

Israels utrikesminister Gideon Sa’ar kallade beslutet ”godtyckligt och politiskt” och sade enligt BBC att Israel kommer att fortsätta ”stå upp för judars rätt att bosätta sig i hjärtat av vårt hemland”. BBC rapporterar också att israeliska medier pekat ut namn som väntas finnas på listan, däribland Daniella Weiss, samt organisationer som främjar, finansierar eller stöder bosättningsverksamhet. En av de utpekade personerna ska tidigare ha sanktionerats av USA, men därefter strukits under Donald Trump.

EU:s sanktioner är alltså ännu inte i kraft. Det som redan är konkret är i stället hur enhällighetskravet gjorde Ungerns hållning avgörande – ända tills den plötsligt inte var det.