Politik

Brentolja stiger efter Trumps avfärdande av Irans svar

Storbritannien och Frankrike samlar 40 försvarsministrar för plan om att återöppna Hormuzsundet och säkra handelsflöden, Iran hotar slå mot brittiska och franska krigsfartyg medan marknaden prissätter risken innan något fartyg ens rör sig

Bilder

Rescuers work at the site of an Israeli strike in Kfar Jouz, southern Lebanon, on Monday.  Photograph: Reuters Rescuers work at the site of an Israeli strike in Kfar Jouz, southern Lebanon, on Monday. Photograph: Reuters theguardian.com

Brentoljan steg kortvarigt på måndagen efter att Donald Trump avfärdat Irans svar på ett amerikanskt fredsförslag, enligt Guardian:s direktrapportering om krisen i Mellanöstern. Storbritannien och Frankrike väntas nu stå värdar för ett multinationellt möte med försvarsministrar på tisdagen. Det brittiska försvarsdepartementet uppger att 40 länder ska diskutera planer för att återställa handelsflödena genom Hormuzsundet.

Den omedelbara marknadssignalen är välbekant: oljepriset rör sig först, medan de praktiska detaljerna kring sjöfart, försäkringar och flottornas beredskap släpar efter. När en flaskhals bär en stor del av världens olje- och petrokemiska transporter betalas riskkostnaden redan innan någon faktisk störning är bekräftad – genom högre fraktpriser, högre krigsriskpremier och den följdinflation som energimportörer har svårt att kompensera för. Den bördan fördelas inte jämnt. Producenter med ledig kapacitet och handlare som står rätt placerade för svängningar kan gynnas, medan konsumenter och energiintensiva industrier får ta smällen i form av högre insatskostnader.

Även diplomatin prissätts i realtid. Trump sade att en diplomatisk lösning fortfarande var möjlig, samtidigt som han beskrev det iranska svaret i grova ordalag och sade att vapenvilan ”hålls vid liv med konstgjord andning”, rapporterar Guardian. I Teheran sade parlamentets talman Mohammad Bagher Ghalibaf att Irans väpnade styrkor var redo att svara på varje angrepp. Samma vecka väntas Trump resa till Kina för samtal med Xi Jinping, vilket lägger ytterligare ett skikt av stormaktsförhandlingar ovanpå en kris som redan blandar regionala krigsmål med globala handelsberoenden.

Europas roll begränsas av geografin och av hur dess egna åtaganden är uppbyggda. Ett möte med 40 länders försvarsministrar ser ut som en stor koalition på papperet, men att öppna en farled i praktiken avgörs av vem som är beredd att ta risken för upptrappning – och vem som bär ansvaret om en eskortinsats utlöser vedergällning. Guardian rapporterar att Iran hotat att slå mot brittiska och franska örlogsfartyg om de försöker bidra till att öppna sundet. Sådana varningar är utformade för att höja priset för handling för regeringar som måste motivera utlandsinsatser inför väljarna, samtidigt som de måste försäkra den inhemska ekonomin om att försörjningskedjorna kan hållas öppna.

På tisdagsmorgonen kommer ministrar att tala om att ”återställa handelsflöden”, medan tankfartyg och försäkringsbolag gör sin egen kalkyl. På måndagen rörde sig oljepriset inom timmar; fartygen väntar på handlingar och tillstånd.