Putin pekar ut Gerhard Schröder som förhandlare med Europa

Bilder

×

Ukraine's president Volodymyr Zelensky and Head of the Presidential Office Andriy Yermak walk in Kyiv (Reuters) Reuters

Gerhard Schroeder arrives for a news conference with Vladimir Putin in 2005 (Getty) Getty

The Russian president and German chancellor Gerhard Schroeder travel on a high-speed train in 2004 (Getty) Getty

Putin and Schroeder at the opening of the Hanover Fair in 2005 (Getty) Getty

Kaja Kallas speaks with the media as she arrives for a meeting of EU foreign ministers at the European Council building in Brussels on Monday (AP) independent.co.uk

‹ ›

Vladimir Putin hävdar att kriget i Ukraina närmar sig sitt slut och pekar ut Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder som en önskad mellanhand för samtal med Europa. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gav en helt annan bild under en vapenvileperiod kopplad till Rysslands segerdagsfirande: det var ”ingen tystnad” vid fronten och Ryssland hade ingen avsikt att avsluta kriget, enligt The Independent.

Putins förslag landar i ett Europa där själva budbärarens trovärdighet blivit en del av striden. Schröder är inte bara en pensionerad politiker med kontakter; han är en tidigare regeringschef som arbetade med stora ryska energiprojekt, däribland gasledningarna Nord Stream, och som haft en styrelseroll i det ryska oljebolaget Rosneft, skriver tidningen. Just den bakgrunden gjorde att tyska och europeiska företrädare omedelbart ifrågasatte om han kan uppfattas som en opartisk förmedlare. Michael Roth, tidigare tysk parlamentsledamot, sade att en medlare inte kan vara ”Putins kompis” och menade att Ukraina ska avgöra vilka som deltar i eventuella samtal. Tysklands Europaminister Gunther Krichbaum sade att Schröder saknar förutsättningar för opartisk medling.

Händelsen visar också hur vapenvilor kan fungera som tillfällen för budskap snarare än verkliga pauser i striderna. Både Ryssland och Ukraina rapporterade fortsatt strid och anklagade varandra för anfall med drönare och artilleri under den ensidiga vapenvilan, medan Zelenskyj sade att Ukraina förberedde sig för nya angrepp samtidigt som landet sökte fred. I samma nyhetsflöde talade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha om en ”flygplatsvapenvila” som möjlig startpunkt, ett smalt förslag som speglar hur svårt det har blivit att ens definiera ett första steg som kan fungera i praktiken.

Parallellt med det diplomatiska skådespelet rapporterar The Independent att ukrainska myndigheter har pekat ut Zelenskyjs tidigare stabschef Andrij Jermak som misstänkt i en korruptionsutredning om påstådd penningtvätt via ett exklusivt bostadsområde utanför Kyjiv, även om myndigheterna inte namngav honom och han har förnekat att han äger någon bostad där. Sådana anklagelser—oavsett om de leder någonstans eller inte—ger motståndare ytterligare förhandlingsmaterial och skapar en ny sårbarhet för allierade som på hemmaplan ska motivera fortsatt stöd.

Putin erbjuder Europa ett välbekant ansikte från den tid då ryska energiband sågs som pragmatism snarare än en säkerhetsrisk. Europas omedelbara reaktion blev att gräla om budbäraren innan några villkor ens låg på bordet. Det säger något om hur institutioner och politiska incitament fungerar i krig: förtroende är inte en sidofråga, utan en hårdvaluta som båda sidor försöker prägla—och förstöra.