USA vill utöka militär närvaro på Grönland
Hemliga samtal med Danmark om tre nya baser i söder och återöppning av Narsarsuaq, förslaget ger baserna status som amerikanskt suveränt territorium medan beslutet kan säljas som teknisk uppgradering
Bilder
Vice-President JD Vance toured the US military's only base on the territory earlier this year
bbc.com
Vice-President JD Vance toured the US military's only base on the territory earlier this year
bbc.com
USA har enligt BBC fört hemlighållna samtal med Danmark om att utöka sin militära närvaro på Grönland, med förslag om tre nya baser i öns södra delar. Förhandlingarna ska ha tagit fart de senaste månaderna och hanteras av en liten arbetsgrupp i Washington. En amerikansk tjänsteman säger till BBC att regeringen är optimistisk om att samtalen rör sig i rätt riktning.
Grönland är en självstyrande del av Danmark. Samtalen kommer efter en diplomatisk spricka som utlöstes av president Donald Trumps tidigare hot om att USA skulle ”äga” Grönland och hans antydan om att det kunde ske ”den enkla vägen” eller ”den svåra vägen”, enligt BBC. Danska myndigheter har offentligt avvisat varje tanke på ett amerikanskt övertagande, och amerikanska företrädare ska enligt uppgifterna inte ha tagit upp att ta kontroll under de pågående samtalen. I stället diskuteras en formaliserad utvidgning: amerikanska företrädare har föreslagit att de nya baserna ska klassas som amerikanskt suveränt territorium, enligt en källa som BBC hänvisar till.
Det praktiska argumentet bygger på geografi och befintlig infrastruktur. Basernas inriktning skulle vara övervakning av rysk och kinesisk sjöfartsaktivitet kring GIUK-passagen – den nordatlantiska korridoren mellan Grönland, Island och Storbritannien – en strategisk flaskhals när ubåts- och yttrafik åter får större betydelse i militär planering. En trolig plats är Narsarsuaq, där en tidigare amerikansk bas med flygplats funnits. Andra platser skulle enligt BBC utnyttja befintliga flygfält eller hamnar för att minska kostnaderna. Den kostnadslogiken är också politisk: nybyggnation skulle synas på Grönland, medan återbruk av anläggningar kan beskrivas som ”uppgraderingar” snarare än en ny permanent närvaro.
Samtalen visar också hur säkerhetspolitik kan skrivas om utan nya fördrag eller omröstningar, genom att förhandlingar snävas in till ett fåtal tjänstemän och resultatet sedan presenteras som en teknisk justering. Danmarks utrikesministerium bekräftar enligt BBC att diskussioner pågår men vill inte lämna detaljer. Vita huset bekräftar samtal på hög nivå med Grönland och Danmark men avböjer vidare kommentarer. General Gregory Guillot, chef för USA:s Norra kommando, hänvisade i ett kongressförhör i mars till en strävan efter fler baser, vilket antyder att den militära byråkratin redan planerar för en större närvaro.
För Danmark handlar bytet på kort sikt om att skydda sin suveränitet: en större amerikansk närvaro säljs in som avskräckning, men formellt amerikanskt ”suveränt territorium” på mark knuten till Danmark skulle flytta vem som i praktiken kontrollerar tillträde, ordningsmakt och regler på plats. För USA ger ett avtal en möjlighet att låsa fast strategisk infrastruktur i Arktis samtidigt som regeringens uppmärksamhet dras mot kriget i Iran, vilket BBC noterar. Inget är ännu överenskommet, och antalet baser samt deras placering kan fortfarande ändras.
Enligt BBC har arbetsgrupperna mötts minst fem gånger sedan mitten av januari. En av de föreslagna platserna är den lilla flygplatsen i Narsarsuaq – en påminnelse om att det enklaste sättet att skapa en ”ny” bas ofta är att öppna en gammal igen.