Livstid för salongsmorden i Uppsala, rätten dömer Fredric Gülich Brendling som inhyrd skytt med spår från kameror kvitton och snabb dna, beställaren bakom tre döda tonåringar fortfarande utan namn

Bilder

Se vad som står i brevet som polisen hittade vid en husrannsakan hos den misstänkta skytten i trippelmordet i Uppsala. Foto: Polisens förundersökning (montage) Polisens förundersökning (montage)

I videon: Så menar åklagaren att det gått till inne i salongen. Foto: Polisens förundersökning/Utryckning Uppsala (montage) Polisens förundersökning/Utryckning Uppsala (montage)

I klippet ovan: Timmarna som skakade Uppsala – därför ställdes inte valborg in. Foto: TT/SVT/Polisen TT/SVT/Polisen

dn.se

Efter gärningen köpte 21-åringen nya kläder och bytte om inne på badhuset Fyrishov. Foto: Polisen Foto: Polisen

Vid gripandet av 21-åringen hittades drygt 100 000 kronor i hans bostad. Det misstänks ha varit betalningen för skjutningen. Foto: Polisen Foto: Polisen

21-årige Fredric Gülich Brendling döms till livstids fängelse för bland annat tre fall av mord och ett mordförsök. Foto: Polisen Foto: Polisen

Tre personer sköts ihjäl i en frisersalong i centrala Uppsala av en maskerad gärningsman som därefter tog sig därifrån på elsparkcykel, enligt Dagens Nyheter och SVT. Nu har tingsrätten dömt Fredric Gülich Brendling till livstids fängelse för skjutningarna i Uppsala och för ett separat fall av mordförsök i Eslöv. Offren i Uppsala var 15, 16 och 20 år gamla, och åklagarsidan har uppgett att den i dag 21-årige mannen agerade som anlitad skytt.

Utredningen byggdes, enligt SVT, på den sorts spår som moderna städer producerar i mängd: övervakningsbilder, kvitton och snabb dna-analys. Efter skjutningen bytte gärningsmannen kläder och rörde sig genom offentliga miljöer, bland annat ett köpcentrum och Fyrishovs badhus, där han också fotograferades när han lämnade ett omklädningsrum i nya kläder. Polisen hittade senare över 100 000 kronor i hans bostad, pengar som åklagarna menar stämmer med betalning för uppdraget.

Domen tecknar en ekonomi kring våld där den mest synlige aktören ofta också är den lättaste att fälla. Tingsrätten slår fast att det är uppenbart att skjutningarna har koppling till gängkriminalitet, men varken DN eller SVT rapporterar att myndigheterna har identifierat vem som beställde morden eller vem som egentligen var måltavlan. Åklagaren Andreas Nyberg säger till SVT att arbetet med att hitta anstiftare fortsätter och beskriver rättegången som ett första steg: först gripa skytten och de närmaste hjälparna, därefter arbeta sig utåt.

Men domarna mot medhjälpare visar också hur detta ”utåt” kan stanna av. En 18-åring döms till drygt sju år för medhjälp till morden och mordförsöken. En 26-åring får knappt fem år för skyddande av brottsling och vapenbrott efter att ha gömt vapnen; han får viss lindring efter att ha berättat för polisen var vapnen fanns, enligt DN. Två andra män som åtalats för att ha hjälpt till genom att köpa kläder som användes vid dådet frikänns, eftersom tingsrätten inte anser att uppsåt är styrkt.

För de anhöriga blir glappet mellan vad som är känt och vad som kan bevisas en del av straffet. Föräldrarna till ett av offren, 15-årige Aiham Ahmad, säger till DN att de inte såg någon koppling mellan sonen och kriminalitet. Hans far uppger att frikännandena gör det svårare att gå vidare och att domen kommer att överklagas.

I rättssalen kan staten i detalj återskapa skyttens väg genom kamerabilder och kontanter. Utanför rättssalen saknar akten fortfarande ett namn på den som betalade för tre människors död.