Ryskt lastfartyg som sjönk utanför Spanien kan ha fraktat reaktordelar till Nordkorea
Spansk utredning pekar på odeklarerad last och kaptenen säger att manifestets brunnslock var ubåtsreaktorkomponenter, ryskt örlogsfartyg avbryter spansk räddning och vraket ligger så djupt att pappren fortfarande kan kalla allt ofarligt gods
Bilder
The Ursa Major in the Bosphorus in Istanbul. The Russian cargo ship was purportedly sailing from St Petersburg to Vladivostok when it sank off the coast of Spain in 23 December 2024. Photograph: Yoruk Isik/Reuters
theguardian.com
The Ursa Major pictured listing before it sank 62 nautical miles off the coast of Murcia. Photograph: Social media/Reuters
theguardian.com
Ett ryskt lastfartyg som sjönk utanför Spanien i slutet av 2024 kan ha fraktat komponenter till en kärnreaktor avsedda för Nordkorea, enligt Guardian, som hänvisar till en spansk utredning och ett inslag från CNN. Fartyget, Ursa Major, gick under efter att besättningen rapporterat explosioner i maskinrummet. Spanska räddningsinsatser avbröts dessutom när ett ryskt örlogsfartyg anlände och beordrade spanska båtar att dra sig tillbaka. Vraket ligger nu på stort djup, och den odeklarerade lasten har gjort en i grunden vanlig sjöolycka till ett mysterium med kopplingar till spridning av kärnteknik.
Enligt Guardian skickade Spaniens sjöräddning flygplan och fartyg efter ett nödanrop, och fartyget hade saktat in kraftigt under dygnet före förlisningen. När läget förvärrades övergav besättningen fartyget. Kaptenen uppgav senare för spanska utredare att stora ”brunnslock” som stod i frakthandlingarna i själva verket var komponenter till en kärnreaktor, liknande dem som används i ubåtar, men han sade att inget kärnbränsle transporterades. Satellitbilder som åberopas i rapporteringen visar två stora behållare på aktern. En källa med insyn i utredningen sade till CNN att kaptenen trodde att fartyget skulle omdirigeras till den nordkoreanska hamnen Rason för att leverera reaktorerna.
Om lasten var det utredarna misstänker säger logistiken en hel del. Att flytta extremt tunga komponenter landvägen genom Ryssland och vidare genom Central- och Sydasien är svårare att dölja, försäkra och rent praktiskt genomföra än att lasta dem på ett fartyg och låta pappersarbetet stå för förklädnaden. En frakthandling som beskriver ”icke farligt gods” flyttar granskningen till tull- och hamnmyndigheter, som i praktiken ofta sorterar risk efter deklarerad varukategori snarare än efter vikt och mått på en behållare som syns på satellitbilder. Den påstådda destinationen – Nordkorea – ändrar också innebörden av en nödsituation mitt under resan: beslut om bärgning, tillträde till vraket och kontrollen över platsen blir en del av lastens säkerhet.
Guardian noterar att spanska räddningsförsök ströps när det ryska örlogsfartyget tog över och avfyrade ljussignaler. CNN uppgav, i en granskning som tidningen hänvisar till, att seismiska mönster som liknade explosioner registrerades kort efter att ljussignalerna avfyrats, vilket väcker frågor om vad som faktiskt hände i vattnet medan fartyget sjönk. Resultatet är ett fall där de viktigaste bevisen kan vara oåtkomliga: vraket ligger på stort djup, och de aktörer som har starkast intresse av att lasten förblir hemlig är också bäst positionerade att försvåra inspektion.
Ursa Major sjönk, men den avgörande frågan är vad som var tänkt att komma fram i helt skick. Två stora behållare försvann ner i djupet utanför Spanien – och i frakthandlingarna står det fortfarande ”icke farligt gods”.