Hizbollahs fiberoptiska FPV-drönare pressar Israel mot dyrare markkrig

Bilder

×

Screengrab from a video released by Hezbollah that claims to show the moment before an FPV drone attacks an Israeli bulldozer in Bint Jbeil, Lebanon. Photograph: Hezbollah Military Media/Reuters theguardian.com

A screengrab from a video released by Hezbollah, which says it shows an Israeli tank and soldiers moments before being hit by an FPV drone in Taybeh, Lebanon. Photograph: Hezbollah military media/Reuters theguardian.com

Hezbollah rockets fired from southern Lebanon are intercepted by the Iron Dome defence system over northern Israel during cross-border clashes in August 2024. Photograph: Jalaa Marey/AFP/Getty Images theguardian.com

A fibre optic drone sample shown at a secret workshop of the 429th Achilles separate unmanned aerial systems regiment in Ukraine. Photograph: Julia Kochetova/The Guardian theguardian.com

Fiber-optic drones, the weapon Hezbollah has adopted to attack Israel: ‘Using them is easier than playing a video game’ english.elpais.com

‹ ›

Små drönare som störtar rakt ner i israeliska pansarfordon och entreprenadmaskiner i södra Libanon har blivit så vanliga att de börjar påverka hur båda sidor räknar på kriget. Enligt The Guardian har Hizbollah gjort så kallade förstapersonsdrönare med fiberoptisk styrning till ett huvudvapen i sin gerillakampanj mot Israels närvaro i delar av södra Libanon, och har släppt filmer som påstås visa träffar mot en israelisk bulldozer i Bint Jbeil och en stridsvagnsställning i Taybeh. El País skriver att Israel fortfarande saknar ett entydigt svar på dessa ”tjudrade” drönare, eftersom de inte använder radiolänk som israeliska system för elektronisk krigföring är byggda för att störa.

Knepet är tekniskt enkelt och går att skala upp industriellt: i stället för att förlita sig på en radiosignal som kan slås ut hålls drönaren kopplad till operatören via en fiberoptisk kabel som löper kilometervis bakom den. Enligt The Guardian tillverkas drönarna med hjälp av tredimensionell utskrift och kommersiellt tillgängliga komponenter, med en uppgiven styckkostnad på omkring 300–400 dollar. El País beskriver kabeln som ungefär lika tjock som tandtråd. Resultatet blir en förbrukningsammunition med hög precision som kan styras direkt in i målet med hjälp av direktsänd kamerabild och detonera vid träff.

På marken tvingar detta fram en förskjutning från att främst avvärja raketer till att skydda soldater på nära håll. The Guardian återger en händelse där tre israeliska soldater nära en stridsvagn hörde en drönare och sedan såg den explodera intill dem, vilket dödade en och skadade andra. El País, med hänvisning till israeliska medier, uppger att sprängdrönare stod för merparten av de israeliska soldater som sårades i Libanon under en period då en vapenvila ”bara fanns på papperet”. Båda tidningarna beskriver angrepp inte bara mot militära fordon utan även mot soldater och entreprenörer; enligt El País har drönarna orsakat flera dödsfall och svåra skador.

Ekonomin är minst lika viktig som tekniken. Israels luftförsvar, byggt för att stoppa raketer och större drönare, är dyrbara system som nu ställs mot ett vapen som kan sättas ihop av civila delar och som skrivs av efter en enda träff. Hizbollah har, enligt The Guardian, tvingats anpassa sig efter att försörjningsvägar via Syrien störts, vilket pressat rörelsen mot lokal tillverkning med mindre budget. Den begränsningen har i sin tur gett fram ett vapen som är billigt nog att användas om och om igen, och tillräckligt träffsäkert för att kunna filmas, klippas och spridas som bevis på verkan.

Israel svarar, men tidslinjen är föga tröstande för trupper på marken. The Guardian citerar en israelisk militär tjänsteman som säger att Israel ser hotet från obemannade luftfarkoster och utvecklar förmåga att upptäcka och bekämpa dem, samt att en högre officer fått i uppdrag att hitta en lösning. El País rapporterar att försvarsdepartementet offentligt har bett om förslag och att premiärminister Benjamin Netanyahu sagt att han gett militären order att undanröja hotet från förstapersonsdrönare.

Drönarna öppnar också på nytt en grundfråga om krigets geometri. The Guardian skriver att det nya hotet tvingar Israel att ompröva hur djupt en eventuell buffertzon i södra Libanon behöver vara – en diskussion som tidigare drevs av räckvidden hos styrda pansarvärnsrobotar, men som nu skrivs om av en fyrrotorsdrönare med kabel på rulle.

En flygram på 300 dollar börjar därmed styra på vilket avstånd en armé tror sig kunna stå säkert.