Ryssland återupptar storanfall mot Ukraina efter tredagars vapenvila

Ryska styrkor återupptog storskaliga anfall över Ukraina bara timmar efter att en tre dagar lång vapenvila löpt ut. Regionala företrädare i Dnipropetrovsk uppgav att minst sex personer dödats. Enligt The Guardians Ukraina-rapport sköts mer än 200 drönare upp under natten, och skador rapporterades på energianläggningar, bostadshus och andra civila platser.

När pausen tar slut blir det tydligt hur snabbt ordet ”vapenvila” kan förvandlas till ett sätt att lägga striderna i kalendern snarare än en verklig begränsning. Ett kort avbrott ger båda sidor möjlighet att omgruppera, reparera och fylla på förråd utan att behöva göra några offentliga eftergifter, medan civila lätt uppfattar det som ett löfte som kan dras tillbaka när som helst. Ukrainska myndigheter beskrev anfall som sträckte sig från drönarattacker till flygbomber, och sade att vrakdelar från en nedskjuten drönare orsakade en brand på taket till ett bostadshus i Kyiv. Företrädare rapporterade också strömavbrott efter att energiinfrastruktur träffats i Mykolajiv-regionen, vilket understryker att elnätet är ett återkommande mål just därför att det lägger kostnader på hushåll och kommuner långt efter själva explosionen.

Kyiv uppgav å sin sida att man slagit mot gasanläggningar i Rysslands Orenburg-region, långt från gränsen, och framställde långdistansangrepp som en del av ett bredare försök att förändra krigets ekonomi genom att tvinga Ryssland att lägga mer pengar på luftförsvar och reparationer. Samma logik syns i Europas parallella strävan att bygga ut skydd mot ballistiska robotar: enligt The Guardian höll 13 länder och företrädare för Nato samtal om detta, samtidigt som Ukraina söker sätt att minska effekten av vapen som inte kan stoppas billigt. Varje nytt försvarsskikt flyttar inköpen från ammunition till sensorer, avlyssningsrobotar och samordningsarbete – sådant som är dyrt, svårt att snabbt bygga lager av, och politiskt lättast att motivera först efter ett synligt misslyckande.

Europeiska företrädare letar fortsatt efter tecken på att Moskva kan acceptera ett förhandlat slutläge, men rapporten noterar att Europeiska unionens utrikespolitiska chef Kaja Kallas tolkade Vladimir Putins senaste kommentarer om att kriget ”går mot ett slut” som ett tecken på en försvagad position. Den sortens tolkningar spelar roll, eftersom de påverkar hur länge europeiska huvudstäder är beredda att finansiera Ukrainas luftförsvar och återuppbyggnad samtidigt som de rustar upp på hemmaplan. Om kriget beskrivs som något som snart tar slut kan budgetplanerare låtsas att räkningarna är tillfälliga; om det beskrivs som ett varaktigt tillstånd måste regeringar förklara vilka inhemska löften som skjuts på framtiden.

I Kryvyj Rih uppgav ukrainska myndigheter att en drönare träffade ett flerfamiljshus, dödade två personer och skadade andra. Vapenvilan upphörde på måndagen; på tisdagsmorgonen brann hustak igen.