Viktuppgång i vuxen ålder kopplas till kraftigt ökad cancerrisk
Lundastudie följer över 600 000 svenskar från 17 till 60 och hittar ingen säker period att lägga på sig, sjukvården ingriper sent när diagnoser kan kodas medan förebyggande vägning är svårt att standardisera
Bilder
A patient inside a CT scanner. The Swedish study found that increased cancer risk was associated with heavier initial weight in early adulthood as well as weight gained during adulthood. Photograph: Sergio Azenha/Alamy
theguardian.com
En stor svensk analys kopplar viktuppgång i vuxen ålder till tydligt förhöjda risker för flera cancerformer. Forskare vid Lunds universitet har följt över 600 000 personer från sena tonåren till medelåldern, med upprepade viktmätningar mellan 17 och 60 års ålder, och jämfört dessa med cancerdiagnoser registrerade fram till 2023, rapporterar The Guardian. Resultaten presenterades vid den europeiska fetmakongressen i Istanbul, där forskargruppen hävdade att det inte finns någon ”säker” period i vuxenlivet då man kan lägga på sig övervikt utan att senare cancerrisk ökar.
Studien skiljer mellan två faktorer som ofta blandas ihop i debatten: att gå in i vuxenlivet med högre vikt och att därefter fortsätta gå upp i vikt. Huvudförfattaren Anton Nilsson, biträdande professor vid Lunds universitet, sade att båda var kopplade till högre cancerförekomst. Slutsatsen blir att förebyggande arbete inte bara handlar om att undvika fetma i 40–50-årsåldern, utan också om vad som sker tidigare. De starkaste relativa riskerna gällde cancerformer som redan anses kopplade till fetma, men mönstren skilde sig mellan könen och beroende på ålder.
För män var sambanden starkare när viktuppgången skedde före 45 års ålder, med särskilt tydliga kopplingar till matstrups- och levercancer. För kvinnor var viktuppgång efter 30 års ålder starkt kopplad till livmoderkroppscancer, bröstcancer efter klimakteriet och meningiom, medan tjocktarmscancer följde kvinnors viktförändringar efter 30.
The Guardian lyfter några av de mest iögonfallande jämförelserna hos dem som hann utveckla fetma före 30 års ålder: män hade ungefär fem gånger högre risk för levercancer än män som förblev smala, och kvinnor hade omkring 4,5 gånger högre risk för livmoderkroppscancer än kvinnor som aldrig blev feta. Analysen tyder också på en glidande skala snarare än en skarp gräns. De som gick upp mest i vikt – i genomsnitt 32 kilo – var bara måttligt mer benägna att totalt sett utveckla cancer än de som gick upp minst – i genomsnitt 8 kilo – men inom detta genomsnitt fanns betydligt större ökningar för vissa diagnoser, däribland levercancer hos män och livmoderkroppscancer hos kvinnor.
Nilsson föreslog att en förklaring till att tidig viktuppgång verkar mer skadlig helt enkelt är tiden: inflammation och varaktigt förhöjda insulinnivåer hinner påverka kroppens vävnader under fler år. Det perspektivet får också praktiska följder. Sjukvårdssystem tenderar att ingripa sent, när viktrelaterad sjukdom redan har uppstått och kan registreras, ersättas och planeras. Förebyggande arbete kräver däremot upprepade mätningar, tidig återkoppling och långvariga livsstilsförändringar – sådant som är svårare att standardisera och lättare för institutioner att skjuta på framtiden.
I Lundamaterialet mättes vikten i genomsnitt fyra gånger per person över fyra decennier. Cancerfallen fastställdes sedan genom uppföljning i register fram till 2023.