Bolivias domstol beordrar gripande av Evo Morales

Bolivias rättsväsende har beordrat att den tidigare presidenten Evo Morales ska gripas efter att han uteblivit från en domstolsförhandling i Tarija i ett mål om misstänkt människohandel som rör en minderårig. Enligt El País förklarade domaren Carlos Oblitas Morales i tredska, utfärdade en arresteringsorder och införde utreseförbud, sedan Morales advokater meddelat att han inte tänkte komma och beskrivit åtalet som politisk förföljelse.

Målet kretsar kring en anklagelse om att Morales, under sin tid som president, ska ha gjort en 15-årig flicka gravid. Åklagare menar, enligt El País, att relationen möjliggjorts genom politiska och ekonomiska gentjänster till flickans familj. Tvisten handlar alltså inte bara om sakfrågan, utan om huruvida staten över huvud taget kan nå en före detta regeringschef som i praktiken varit utom räckhåll sedan 2024, då han gick under jorden i Chapare, en kokaodlande region där han har starkt socialt stöd. El País beskriver hur lokala bönder och kokaodlare ger honom skydd – en påminnelse om att i delar av Bolivia upprätthålls gränsen mellan politisk lojalitet och territoriell kontroll av organiserade grupper snarare än av formella institutioner.

Den rättsliga upptrappningen kommer mitt i en bredare maktkamp inom vänstern. El País uppger att fallet först öppnades under interimpresidenten Jeanine Áñez, senare lades ned efter att Luis Arce – Morales tidigare ekonomiminister och allierade – tillträdde, och därefter återupptogs 2024 när Arce och Morales hamnade på kollisionskurs. Den följden är viktig, eftersom den visar hur brottmål kan bromsas och återstartas när allianser skiftar, vilket lämnar allmänheten att gissa om det är bevisning, politik eller bådadera som driver processen. El País rapporterar också att åklagarmyndigheten säger sig ha sammanställt mer än 170 bevisföremål, medan försvaret hävdar att delgivningen skötts fel och att Morales borde ha delgivits personligen, inte genom kungörelse.

En andra lokal uppgift, från Cabildeo Digital, säger att Tarijas departementsåklagare José Ernesto Mogro avser att yrka på 20 års fängelse för grov människohandel och att domstolen utfärdat en ny arresteringsorder samt resebegränsningar för Morales och en medåtalad. Samma uppgift säger att åklagarna tänker driva ärendet vidare trots att den påstådda målsäganden lämnat en utsaga där hon förnekar omständigheterna – med argumentet att eftersom den påstådda gärningen rör en minderårig kan myndigheterna agera på eget initiativ. I praktiken flyttas då tyngdpunkten från en anmälans bärkraft till statens förmåga att genomdriva sina egna påståenden.

Samtidigt, tillägger El País, organiserar Morales en marsch till La Paz för att protestera mot regeringens politik, medan regeringen anklagat honom för destabilisering och spridit ljudinspelningar som den tillskriver honom – inspelningar som faktagranskare uppgett var gamla. Resultatet blir ett land som försöker hålla ett valårsschema igång samtidigt som man försöker gripa en av sina mäktigaste politiska aktörer.

Arresteringsordern är nu lika mycket ett prov på logistik som på juridik: boliviansk polis har fått i uppdrag att verkställa ett beslut mot en före detta president som skyddas i sitt eget fäste. Domstolens papper finns – frågan är om staten kan få dem att betyda något i Chapare.