Skolinspektionen friskriver skolor efter handlingsplaner

Bilder

×

dn.se

Foto: Alexander Mahmoud Foto: Alexander Mahmoud

Bara för att en skola ligger under snittet behöver inte betyda att den bryter mot regelverket, menar Marie Axelsson. Foto: Beatrice Lundborg Foto: Beatrice Lundborg

Om en skola inte ens följer undantagsreglerna, kan vi påpeka det, säger Marie Axelsson. Foto: Beatrice Lundborg Foto: Beatrice Lundborg

Marie Axelsson var rättschef på Försäkringskassan innan hon för ett år sedan blev chef för Skolinspektionen. Det roligaste med nya jobbet är att får vara med och utveckla den svenska skolan, berättar hon: ”Skolan är ju grunden för allt i samhället.” Foto: Beatrice Lundborg Foto: Beatrice Lundborg

‹ ›

Runt 30 000 lärare i Sverige uppskattas undervisa i ämnen eller årskurser de saknar behörighet för, enligt en granskning från Riksrevisionen som Dagens Nyheter hänvisar till. DN skriver att när Skolinspektionen förelägger skolor att åtgärda brister kring lärarbehörighet avslutas många ärenden senare, efter att rektorer skickat in skriftliga åtgärdsplaner. I DN:s genomgång av tillsynsärenden 2022–2025 framgår att ett urval skolor fortfarande tycks ha en lägre andel behöriga lärare än genomsnittet även efter att Skolinspektionen bedömt problemen som ”avhjälpta”.

Det här blottlägger glappet mellan vad lagen säger och vad tillsyn i praktiken kan driva igenom. Regelverket utgår från legitimerade och behöriga lärare som norm, men samma lagstiftning rymmer undantag som är utformade för en förutsägbar bristsituation. Därmed kan en skola vara formellt i ordning samtidigt som den i verkligheten drivs med en bemanningsmodell som i andra reglerade verksamheter hade setts som ett misslyckande. Avvikelserna är tillåtna så länge undantagen åberopas och dokumenteras. När Skolinspektionen lägger ned ett ärende med hänvisning till rektorns redovisade åtgärder flyttas ansvaret i praktiken ned till den lokala arbetsgivaren, medan statens tillsynsmyndighet i hög grad nöjer sig med att kontrollera att papperen är korrekt ifyllda.

DN visar också hur svårt det är för utomstående att kontrollera vad ”åtgärdat” faktiskt innebär. Vissa skolformer rapporterar inte uppgifter om lärarbehörighet till Skolverkets register, och andra omfattas av undantag som gör att efterhandskontrollen blir begränsad. Där jämförelser ändå är möjliga fann DN att tre av fyra skolor man kunde granska fortfarande hade en lägre andel behöriga lärare än genomsnittet i både regionen och kommunen. Ett exempel som DN tar upp är en fristående högstadieskola i Sigtuna: efter ett föreläggande och ett senare avslutat tillsynsärende låg skolans registrerade andel behöriga lärare för läsåret 2025/26 långt under både kommunens och länets genomsnitt.

Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson säger till DN att en nivå under genomsnittet inte automatiskt innebär regelbrott, och att tillsynens syfte är att kontrollera regelefterlevnad snarare än att göra skolor bättre. Den skillnaden är viktig för föräldrar och kommuner som letar efter signaler om kvalitet: staten kan först meddela ingripande och senare meddela att man är nöjd, utan att den bemanningsverklighet som utlöste ingripandet nödvändigtvis förändras. Undantagen är till för att hålla klassrum öppna; i praktiken gör de det också svårt att få konsekvenser för skolor som normaliserar en varaktigt obehörig lärarkår.

I DN:s material avslutar Skolinspektionen ärenden när man bedömer rektorernas åtgärder som rimliga. Samtidigt fortsätter registren att visa skolor med behörighetsnivåer som från början var tillräckliga för att starta tillsynen.