Skatteverket friar Angela Rayner från avsiktligt fel i skatteaffär
Betalade ändå 40 000 pund i obetald stämpelskatt utan straffavgift, beskedet öppnar för ny ledarstrid i Labour efter valförluster
Bilder
Angela Rayner has been cleared by HMRC of deliberate wrongdoing or carelessness over her tax affairs, clearing the way for a challenge to the Labour leadership as Kier Starmer’s grip on power continues to unravel. Photograph: David Levene/The Guardian
theguardian.com
Keir Starmer faces another day of questions over his future as Wes Streeting prepare to launch a challenge for the leadership. Photograph: James Manning/PA
theguardian.com
standard.co.uk
standard.co.uk
standard.co.uk
The elections mark a perfect opportunity for other leadership hopefuls in the Labour Party to finally strike (PA)
independent.co.uk
Keir Starmer and Andy Burnham at an event in Greater Manchester in April (Getty)
Getty
Then deputy prime minister Angela Rayner and leader Keir Starmer in December 2024 (AFP/Getty)
AFP/Getty
Positioned in the centre-right of the Labour Party, Wes Streeting is the most likely leadership contender from within the cabinet (PA)
independent.co.uk
Ed Miliband has emerged as an unexpected contender to replace the prime minister (AFP/Getty)
AFP/Getty
Skatteverket i Storbritannien, HMRC, har friat Labours Angela Rayner från avsiktliga oegentligheter efter en lång utredning av hennes skatteaffärer, enligt The Guardian och Evening Standard. Rayner har samtidigt gjort upp om 40 000 pund i obetald stämpelskatt efter att först ha betalat en lägre nivå, och HMRC slår fast att det inte rörde sig om skatteflykt och att ingen påföljd ska tas ut. Beskedet kommer mitt i Labours interna kris, där parlamentsledamöter öppet diskuterar om partiledaren Keir Starmer kan sitta kvar efter stora förluster i lokalvalen.
Att Rayner frias är mindre viktigt som personlig upprättelse än som att en spärr tas bort i ett ledarskapsspel som redan pågår. The Guardian uppger att Wes Streeting, hälsoministern, förbereder sig för att avgå för att tvinga fram en partiledarstrid, förutsatt att han kan samla tillräckligt stöd bland ledamöterna, samtidigt som personer på Labours vänsterkant febrilt försöker hitta en kandidat som kan stoppa honom. Rayner, som tidigare pressades bort från regeringen när stämpelskattefrågan briserade, kan nu säga att hon kan ställa upp ”om” en strid utlöses, men att hon inte tänker vara den som utlöser den. Det speglar logiken i Westminsters interna maktkamper: kostnaden i anseende för den som startar ett inbördeskrig är ofta högre än för den som ansluter när kriget redan är igång.
Affären visar också hur snabbt politiken gör ett administrativt förfarande till ett fraktionsvapen. HMRC:s slutsats tar bort antydan om avsiktligt fusk, men den ändrar inte grundfakta: en ledande politiker betalade för lite stämpelskatt och betalade senare en stor mellanskillnad. I Evening Standards version försöker finansministern Rachel Reeves redan sätta oron i ett nationalekonomiskt ramverk och varnar partikamrater för att ”störta landet i kaos” efter nya siffror om tillväxt i bruttonationalprodukten. Budskapet riktar sig lika mycket till ledamöter som väger sin egen karriärrisk som till väljarna: ett ledarskifte kan säljas som ordning och duglighet, men genomförs i praktiken som störning.
För Starmer är tidpunkten besvärlig. Försöken att få bort honom tycktes mattas av i mitten av veckan, utan nya ministeravgångar, och Westminsters uppmärksamhet gled över till kungens trontal, skriver Standard. Men Rayners återinträde på spelplanen ökar antalet tänkbara slut: en Streeting-ledd offensiv som vill framstå som ett moderniseringsprojekt, eller en motmobilisering som ser lokalvalsförlusterna som bevis för att den nuvarande strategin misslyckas. The Independents bredare genomgång av ledarskapsläget pekar åt samma håll från ett annat perspektiv: flera läger har planerat i månader, och utlösande faktorn är mindre en enskild skandal än att partiapparaten tar in valförluster, omfördelar skuld och försöker skydda sina egna.
HMRC:s slutsats är att Rayner inte gjort sig skyldig till avsiktliga oegentligheter och inte ska betala någon påföljd. Labours slutsats – vem som ska betala priset för valnederlaget – har fortfarande en prislapp, men ingen överenskommen betalare.