Kuba uppger att CIA-chefen John Ratcliffe mötte kubanska tjänstemän i Havanna
Samtal om politisk dialog samtidigt som elnätet står utan bränslereserver och Havanna får strömavbrott i upp till 22 timmar, USA:s bränsleblockad och villkorat bistånd via katolska kyrkan möter ett system som vägrar släppa kontrollen
Bilder
Already suffering from severe electricity shortages and fuel scarcity, Cuba says it now has no diesel or fuel oil because of a US oil blockade. Photograph: Norlys Perez/Reuters
theguardian.com
Blackouts are now a regular occurrence in Havana. Photograph: Yamil Lage/AFP/Getty Images
theguardian.com
Kuba uppger att USA:s underrättelsechef John Ratcliffe, chef för CIA, träffade kubanska företrädare i Havanna i torsdags för samtal om att förbättra den politiska dialogen, rapporterar The Guardian. Besöket ska ha skett samtidigt som öns bränslebrist pressat elnätet in i en akut kris. Enligt tidningen kom uppgiften dagen efter att Kuba meddelat att diesel och eldningsolja tagit slut, och efter protester i Havanna där boende ropade efter elektricitet och slog på kastruller och pannor.
The Guardian skriver att Kubas energiminister beskrivit det nationella elnätet som i ett ”kritiskt tillstånd” utan några bränslereserver, och att strömavbrotten i Havanna kan vara 22 timmar eller längre. Mot den bakgrunden signalerar ett besök av en högt uppsatt amerikansk underrättelsechef – om Havannas beskrivning stämmer – att praktiska kanaler ändå hålls öppna, även när den offentliga retoriken och sanktionspolitiken pekar åt motsatt håll. CIA har enligt The Guardian inte omedelbart svarat på frågor om saken.
Mötet hamnar i en relation som i praktiken formas mindre av tal och mer av strypgrepp: bränsle, banktillgång, sjöfart och vem som kontrollerar distributionen inne i landet. The Guardian uppger att USA införde en bränsleblockad i januari, medan Kubas president uppmanat USA att häva blockaden och hävdat att en lättnad snabbt skulle mildra skadorna. Washington har samtidigt försökt leda hjälp förbi den kubanska staten: enligt The Guardian erbjöd USA:s utrikesminister Marco Rubio bistånd, men villkorade det med att den katolska kyrkan skulle stå för utdelningen.
Havannas uttalande avvisade också logiken bakom USA:s påtryckningar. Kuba hävdade att landet inte hotar USA:s nationella säkerhet och ifrågasatte att det finns med på USA:s terrorlista, samtidigt som man hänvisade till anklagelser om en kinesisk närvaro på ön. Kombinationen – förnekande av hot, klagan över stämplingen och samtidigt en underrättelsekontakt – framstår som ett försök att förhandla fram andrum utan att släppa greppet om den inhemska kontrollen.
The Guardian rapporterar att mellanstatliga samtal fortsatt trots försämrade relationer, bland annat ett högnivåmöte i Havanna den 10 april som markerade första gången sedan 2016 som ett amerikanskt regeringsflygplan landade där. När elnätet går på sista droppen och missnöjet på gatorna handlar om ljus bokstavligen, blir även ett diskret besök en del av energiberättelsen.
Kuba säger att landet saknar bränslereserver. CIA har inte offentligt bekräftat mötet i Havanna.