CIA-chef besöker Havanna för samtal med kubanska säkerhetstoppar

Bilder som den amerikanska underrättelsetjänsten har släppt visar att CIA-chefen John Ratcliffe den 14 maj träffade Kubas inrikesminister och chefen för Kubas underrättelsetjänst i Havanna, enligt El País. Samtalen ingår i ungefär två månader av kontakter mellan Washington och Havanna och sker samtidigt som Kubas energi- och försörjningssystem knakar under en amerikansk påtryckningskampanj med bränsle i centrum.

El País skriver att dagen före Ratcliffes delegation anlände sade Kubas energi- och gruvminister i statlig television att ön saknade bränslereserver. I delar av landet har strömavbrotten varat upp till 22 timmar, vilket slår mot sjukhus och transporter och gör vardagen till köer och nödlösningar. Protesterna har följt Kubas invanda bristspråk: kastruller som slås från balkonger, sopor som tänds på och stenar som kastas mot stängda bensinstationer. Samtidigt är säkerhetsapparaten tillräckligt intakt för att kunna kväsa utbrott.

Samtalen äger rum mitt i motstridiga amerikanska signaler. Sedan slutet av januari har president Donald Trump infört vad El País beskriver som ett energiblockad, och utrikesdepartementet har skärpt sanktioner mot icke-amerikanska aktörer som fortsätter göra affärer med Kuba inom bland annat energi, försvar, säkerhet och finans. Ändå tillät USA i mars att ett ryskt tankfartyg levererade en stor last råolja till Kuba, vilket tillfälligt lättade bristen. Resultatet blir en förhandlingsmiljö där kranen kan öppnas i en vecka och sedan stängas igen, medan kostnaderna omedelbart vältras över på kubanska hushåll snarare än på de tjänstemän som undertecknar kommunikéer.

Washington har kombinerat trycket med ett uppmärksammat löfte om stöd. Enligt El País lade utrikesdepartementet 100 miljoner dollar på bordet, och Havanna accepterade erbjudandet i utbyte mot ”betydande reformer” av Kubas kommunistiska system. Det är en ovanligt tydlig byteshandel, givet regimens vana att beskriva reformer som en inhemsk fråga och sanktioner som utländsk aggression. Amerikanska medieuppgifter som El País hänvisar till beskriver också planer på att åtala den tidigare kubanske ledaren Raúl Castro för nedskjutningen 1996 av ett flygplan som flögs av en kubansk exilgrupp med humanitär inriktning, vilket lägger en juridisk påk till den ekonomiska.

Kubas officiella budskap har varit dubbelt: vilja att förhandla, varningar om motstånd och formuleringar som ramar in mötet som att man ”utvecklar det bilaterala samarbetet”, skriver El País. Det praktiska provet blir om bränsle börjar komma in igen – och om lamporna förblir tända tillräckligt länge för att regeringen ska kunna hävda att det var styrning, snarare än ett tillfälligt undantag.

Samma vecka som Havanna tog emot CIA-chefen förklarade kubansk television fortfarande för tittarna varför tankarna var tomma.