Storbritannien och Frankrike förlänger utbytesavtalet om migranter över Engelska kanalen
En person som kommer med småbåt skickas tillbaka för varje asylsökande som tas in lagligt till 1 oktober 2025, 605 har avvisats och 581 har släppts in medan smugglarna flyttar rutterna till Belgien och dyrare lastbilresor
Bilder
Pro-refugee protesters in Falkirk in August 2025. Photograph: Murdo MacLeod/The Guardian
theguardian.com
Storbritannien och Frankrike har enats om att förlänga sin så kallade ”en in, en ut”-modell över Engelska kanalen till den 1 oktober 2025. Därmed fortsätter försöksupplägget, som annars skulle ha löpt ut, där tvångsvisa återföranden byts mot lagliga inresor. Enligt The Guardian, som hänvisar till uppgörelsen undertecknad av Keir Starmer och Emmanuel Macron i juli 2024, får Storbritannien skicka tillbaka en person som kommit med småbåt till Frankrike för varje asylsökande som förs från Frankrike till Storbritannien via en laglig väg. Inrikesdepartementet i London uppger att fler än 600 personer har förts ut ur landet inom ramen för återförandeavtalet med Frankrike.
Förlängningen kommer efter månader där försöket pågått samtidigt som överfarterna fortsatt och smugglingsmarknaden förändrats. The Guardian skriver att tusentals ändå har tagit sig till Storbritannien i småbåtar sedan avtalet slöts. Smugglarna har enligt uppgifterna anpassat sig genom att sjösätta fler båtar från Belgien och genom att sälja dyrare lastbilsresor som är tänkta att passera förbi fransk polis. Officiell statistik som tidningen hänvisar till visar att antalet kanalöverfarter hittills under 2025 ligger ungefär en tredjedel lägre än motsvarande period 2024, men samma rapportering kopplar en del av nedgången till vädret: många blåsiga dagar gör överfarter farligare.
Siffrorna i själva bytesmekanismen visar både dess politiska nytta och dess praktiska begränsningar. Per den 28 april 2025 hade 605 personer återförts till Frankrike och 581 hade kommit till Storbritannien via den lagliga kanalen, enligt The Guardian. Den nära balansräkningen gör det lättare för regeringarna att beskriva politiken som ordnad och ömsesidig, snarare än som ensidig utvisning. Samtidigt är omfattningen liten jämfört med den totala strömmen, och den avskräckande effekten beror på hur snabbt återförandena sker och hur förutsägbart Frankrike faktiskt tar emot människor tillbaka.
För London är lockelsen att varje genomfört återförande är ett synligt resultat som kan räknas, kommuniceras och upprepas, även när det större systemet — boenden, överklaganden och långa handläggningstider — rör sig trögt. För Paris ger bytet en kontrollerad utväg från norra Frankrike, samtidigt som Storbritannien hålls finansiellt och politiskt engagerat i kontrollen på fransk sida. The Guardian noterar att vissa asylsökande som återförts till Frankrike har beskrivit rädsla och förvirring kring vad som händer därefter, inklusive påståenden om att personer som skickats tillbaka har ”försvunnit”, samt oro för fingeravtryck tagna i andra europeiska länder och risken att skickas tillbaka dit.
Det brittiska inrikesdepartementet beskriver förlängningen som en del av bredare reformer för att ”ta bort drivkrafter” för olaglig invandring och öka återförandena av personer som saknar rätt att stanna. Departementet pekar på en större totalsiffra för återföranden sedan juli 2024, som man säger är högre än under föregående period. Samtidigt beskriver samma rapportering ett smugglingssystem som flyttar rutter och justerar priser när myndigheterna koncentrerar kontrollen till en enda huvudkorridor.
Försöket går nu in i ännu en period av politisk kampanj med ett fast slutdatum och en bokföring av återföranden och överföringar som kan uppdateras vecka för vecka. Den 28 april stod den offentliga noteringen på 605 återförda till Frankrike och 581 som tagits in i Storbritannien lagligt.