Drönarattack orsakar brand vid kärnkraftverket Barakah i Förenade arabemiraten
Myndigheter uppger att generator utanför anläggningen fattade eld och att driften fortsatte, IAEA bekräftar kort drift på reservdiesel och ingen strålning läckte
Bilder
Drone strike hits UAE nuclear plant perimeter, fire reported
euronews.com
US President Donald Trump speaks with Chinese President Xi Jinping (REUTERS)
REUTERS
Protestors hold placards during an anti US-Israel protest in Karachi on May 16 (AFP via Getty Images)
AFP via Getty Images
Placards in held by protestors read "say no to normalisation of Isreal" (AFP via Getty Images)
AFP via Getty Images
US President Donald Trump returns to the White House on May 15, 2026 (Getty Images)
Getty Images
Donald Trump said China's President Xi agreed that Iran should not be allowed to have a nuclear weapon (Getty Images)
Getty Images
En drönarattack orsakade en brand vid stängslet runt Förenade Arabemiratens kärnkraftverk Barakah. Enligt emiratiska myndigheter var det en elektrisk generator utanför själva anläggningen som fattade eld, och kraftverket ska ha fortsatt att fungera normalt.
Euronews uppger att ingen skadades och att inget radioaktivt utsläpp upptäcktes. Internationella atomenergiorganet, IAEA, säger att man har kontakt med Förenade Arabemiratens myndigheter och bekräftar att händelsen gällde en elektrisk generator. En reaktor ska kortvarigt ha förlitat sig på reservkraft från dieseldrivna nödaggregat innan ordinarie system åter tog över. Ingen grupp tog omedelbart på sig ansvaret, och Förenade Arabemiraten pekade inte offentligt ut någon skyldig.
Händelsen inträffar i en region där energiinfrastruktur blivit en del av den strategiska signaleringen. Barakah är en civil anläggning, men den ligger inom samma riskzon som hamnar, bränsledepåer och avsaltningsanläggningar: tillgångar som inte kan flyttas och vars störningar märks hos försäkringsbolag och råvarumarknader långt innan de syns i officiell skadestatistik. Förenade Arabemiraten har återkommande utsatts för robot- och drönarattacker i den bredare konfrontationen kring Iran. Även när regeringar undviker att nämna gärningsmän måste marknaden ändå prissätta risken att en attack är en generalrepetition snarare än ett enstaka undantag.
Det pristrycket syns redan vid Persiska vikens sjöfartsmässiga flaskhals. Hormuzsundet har stått i centrum för en kraftmätning om tillträde till sjöfarten och om vem som kan erbjuda säkerhetsgarantier. I denna nyhetssektion har det följts hur en påstådd vapenvila kunnat samexistera med tvångsmässig kontroll över handelsleder. Att en drönare når fram till stängslet runt ett kärnkraftverk förlänger samma logik från farleder till fast nationell infrastruktur: angriparen behöver inte orsaka en radiologisk olycka för att åsamka kostnader, det räcker att visa räckvidd och därmed höja den förväntade notan för skydd.
Den politiska kommunikationen har följt den tekniska eskaleringen. The Independent rapporterar att USA:s president Donald Trump på nytt varnade för att Iran skulle få det ”mycket svårt” om landet inte nådde en fredsuppgörelse, medan Irans utrikesminister Abbas Araghchi sade att motsägelsefulla budskap från Washington gjort Teheran tveksamt till USA:s avsikter. När samtalen beskrivs som fastkörda blir varje incident ett test av om återhållsamhet är en faktisk linje eller bara en paus mellan angrepp.
Förenade Arabemiraten säger att Barakah fortsatte att fungera normalt efter branden. IAEA säger att en reaktor under en kort stund drevs med dieseldrivna nödaggregat.