Xi tar emot Putin i Peking
Sker dagar efter Trumps besök och framställs som Kinas genombrott som stormaktsarena, energiavtal och exportflöden kan hålla Rysslands krigsekonomi igång medan Ukraina knappt nämns och Taiwan ligger i bakgrunden
Bilder
China’s leader Xi Jinping and Russian President Vladimir Putin walk at the personal residence of the Chinese leader Zhongnanhai in Beijing in 2025. Photograph: Alexander Kazakov/Reuters
theguardian.com
Donald Trump and Xi Jinping after a visit to the Zhongnanhai garden in Beijing. Photograph: Evan Vucci/Reuters
theguardian.com
Xi Jinping förbereder sig för att ta emot Vladimir Putin i Peking bara dagar efter att ha välkomnat Donald Trump. Det är en ovanligt tät följd av toppmöten som kinesiska, statligt närstående medier har lyft fram som ett tecken på att Kina nu är en central arena för stormaktsdiplomati. The Guardian rapporterar att Xi och Putin utväxlade gratulationsbrev inför besöket, som ramas in av årsdagen för det kinesisk-ryska strategiska partnerskapet.
Tidpunkten är viktig eftersom Kinas relation till Ryssland har fördjupats i takt med att kriget i Ukraina fortsatt och andra energivägar blivit mer osäkra. Enligt The Guardian köper Kina mer än en fjärdedel av Rysslands export och har köpt stora volymer rysk råolja sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det ger Moskva intäkter samtidigt som Peking skaffar sig en buffert i försörjningen. I samma rapportering framhålls att Kinas energitrygghet blivit mer angelägen efter att krisen i Mellanöstern stört oljetransporterna genom Hormuzsundet.
Trumps samtal i Peking handlade däremot om handel, Taiwan och Mellanöstern, medan Ukraina knappt nämndes i de officiella sammanfattningarna från någon sida. Den utelämningen ger Peking utrymme att hålla isär ärendena: en uppsättning samtal med Washington om tullar, sjöfartsleder och vapenförsäljning, och en annan med Moskva om långsiktiga leveransavtal och strategisk samordning. Analytiker som The Guardian hänvisar till menar att Taiwan kan ligga i bakgrunden vid Xi–Putin-mötet, inte som huvudrubrik utan som en tyst utgångspunkt: energikontrakt och diplomatisk koreografi som blir som mest betydelsefulla om säkerhetsläget i regionen försämras.
För Europa är den praktiska frågan mindre vad som sägs offentligt och mer vad som skrivs under i det tysta: råvaruflöden, finansiella kanaler och logistiska upplägg som gör att en sanktionerad krigsekonomi ändå kan fungera. Peking kan kalla sig neutralt och samtidigt vara den köpare som löser Rysslands exportstockning. Det illustrerar den institutionella asymmetrin: sanktioner kräver samordning och uppoffringar i många länder, medan en stor köpare med statlig rygg kan skörda fördelar av rabatterad energi och ökat inflytande utan att bära samma politiska kostnader.
Putin väntas till Peking för möten under två dagar. Fyra dagar tidigare lämnade Trump utan att säga om han skulle godkänna en större amerikansk vapenaffär med Taiwan.