Trumps immigrationsrazzior väntas kosta USA skatteintäkter
Rådgivare ser papperslösa sluta deklarera när skattemyndigheten kopplas till gränspolis och barnavdrag stryps, staten jagar människor och tappar samtidigt pengarna
Bilder
Last year, the IRS made an agreement to share the names and addresses of undocumented immigrants with the Department of Homeland Security. Photograph: Boston Globe/Getty Images
theguardian.com
En ny varning om Trumpadministrationens hårdare invandringspolitik sätter en prislapp på 479 miljarder dollar: så mycket kan USA:s skatteintäkter minska under det kommande årtiondet om färre papperslösa lämnar in deklarationer. Enligt The Guardian uppger skatterådgivare som arbetar med latinamerikanska kunder att många papperslösa i år avstod från att deklarera, efter förändringar i tillsynen som gjort vanlig efterlevnad till en risk. Oron bottnar, skriver tidningen, i ett föreslaget eller försökt informationsflöde mellan skattemyndigheten och inrikesdepartementet, som ansvarar för migrationspolisen.
Det handlar inte om någon teoretisk konflikt. Papperslösa är skyldiga att betala skatt, och många gör det genom särskilda skatteidentifieringsnummer även när de saknar arbetstillstånd, delvis för att kunna visa upp en historik av efterlevnad som kan väga tungt i framtida migrationsärenden. The Guardian hänvisar till Institute on Taxation and Economic Policy, som uppskattar att papperslösa år 2022 betalade omkring 96,7 miljarder dollar i skatter, och att ungefär hälften av hushållen i gruppen normalt lämnar in inkomstdeklaration. När deklarationen uppfattas som ett sätt att lämna ifrån sig adress och personuppgifter kan statens kontrollapparat i praktiken strypa de intäkter som staten samtidigt räknar med.
Artikeln beskriver två politiska skiften som ändrar spelreglerna. Det ena är försöket att dela skatteuppgifter med migrationskontrollen, ett brott mot skattemyndighetens långvariga betoning av sekretess som ett praktiskt verktyg för att få människor att självmant redovisa. En federal domare stoppade avtalet om informationsdelning mellan skattemyndigheten och inrikesdepartementet och slog senare fast att det stred mot federal lag. Men enligt rapporteringen kvarstår skadan på systemets anseende: när människor väl tror att brandväggen är borta faller viljan att delta snabbare än någon domstol hinner återställa.
Det andra skiftet är att skatteförmåner för invandrarföräldrar tas bort från och med 2025. Dit hör att föräldrar utan laglig status blir utestängda från skattereduktionen för barn, även om barnen är amerikanska medborgare. The Guardian noterar att reduktionen kan uppgå till flera tusen dollar, och att den omedelbara ekonomiska drivkraften att deklarera därmed försvagas.
För staten är avvägningen klassisk och i grunden institutionell: kontroll som bygger på information bygger också på frivilliga uppgifter. Skattemyndigheten kan driva in obetalda skatter, men det är svårare att jaga papperslösa som inte deklarerar, särskilt när de redan försöker hålla sig undan. För arbetsgivare och lokala ekonomier kan en minskning i deklarationer vara ett tidigt tecken på en bredare reträtt från formella system – att arbetstagare byter jobb, undviker banker eller lämnar vissa områden – effekter som inte syns i utvisningsstatistiken men som märks i skatteunderlaget.
I Springfield i delstaten Virginia berättade en rådgivare för The Guardian att hennes firma förlorade upp till 75 procent av sina kunder den här deklarationssäsongen. Samma kunder som tidigare betalade in i systemet behandlar nu deklarationen som en karta åt migrationspolisen.