USA inför nya sanktioner mot Kubas inrikesdepartement och polis, elva höga tjänstemän och tre myndigheter spärras från amerikansk jurisdiktion och tredje land varnas för affärer i energi och säkerhet, samtidigt vill USA åtala Raúl Castro i Miami för nedskjutningen 1996 och pressen kan höjas med papper och ceremonier medan kubaner får dyrare varor och längre strömavbrott

Bilder

bnonews.com

Raúl Castro’s confession that could lead to a trial in the US: ‘Knock them down into the sea’ english.elpais.com

USA:s utrikesdepartement meddelade på måndagen en ny omgång sanktioner mot Kuba. Elva kubanska tjänstemän och tre statliga organ pekas ut, däribland inrikesministeriet, den nationella revolutionära polisen och underrättelsedirektoratet, enligt BNO News. Åtgärderna innebär att eventuell egendom under amerikansk jurisdiktion spärras och att amerikanska personer förbjuds att ha affärer med de utpekade. Samtidigt varnas utländska företag för att affärer inom bland annat energi, försvar, gruvnäring, finansiella tjänster och säkerhet kan medföra sanktionsrisk.

Listan sträcker sig genom den kubanska statens kommandokedja: polischefer, ministrar med ansvar för rättsväsen, energi och kommunikationer, höga militärer samt talmannen i nationalförsamlingen. Det rör sig inte om okända mellanchefer, utan om personer som undertecknar avtal, fördelar bränsle som är en bristvara och leder den inre säkerhetsapparat som håller systemet på plats. Det är betydelsefullt eftersom Kubas ekonomiska sammanbrott har gjort grundläggande importvaror till ett politiskt styrmedel: när bränsle och el ransoneras blir de myndigheter som avgör vem som får ström och vem som lämnas i mörker centrala för social kontroll.

Sanktionerna kommer dessutom samtidigt som Washington breddar trycket från handels- och reserestriktioner till straffrättsliga åtgärder. El País rapporterar att USA:s justitiedepartement avser att åtala Raúl Castro för nedskjutningen 1996 av två flygplan som flögs av Brothers to the Rescue, en exilknyten organisation som bedrev sök- och räddningsinsatser i Floridasundet. Den spanska tidningen hänvisar till en elva minuter lång inspelning från juni 1996 där Castro talar om order att skjuta ned planen, inklusive instruktionen att ”slå ned dem i havet” utan att rådfråga överordnade.

En formell presentation av åtalet är planerad i Miami, enligt El País, vid en ceremoni som ska hållas i Freedom Tower. Tidpunkten knyter juridisk uppvisning till Trumpadministrationens uttalade hållning att Kuba stod ”näst på tur” efter operationen som tillfångatog Venezuelas Nicolás Maduro, en upptrappning som redan gjort Havannas kris till en internationell förhandlingsbricka. I praktiken kan USA skärpa trycket till låg inrikespolitisk kostnad: sanktioner är i stor utsträckning ett administrativt beslut, och åtal kan drivas i amerikanska domstolar oavsett om en äldre tidigare ledare någonsin infinner sig i rättssalen.

För Kubas ledning är kostnaderna mindre teoretiska. Ett sanktionssystem som avskräcker affärer via tredje land gör det svårare att betala mellanhänder, försäkra transporter och hålla energiförsörjningen igång – särskilt när de sanktionerade organen är desamma som bevakar hamnar, vaktar lager och övervakar kommunikationer. Det driver mer av ekonomin in i informella kanaler, där insiders med tillgång till dollar och tillstånd kan tjäna pengar, medan vanliga kubaner får högre priser och längre strömavbrott.

På måndagen sanktionerade USA Kubas inre säkerhetsministerium och polis samtidigt som man förberedde att i Miami visa upp ett åtal mot en tidigare statschef.