EU förhandlar om snabbspår för vapenproduktion

EU:s förhandlare samlades i Bryssel på tisdagen för att försöka slutföra en uppgörelse om ett paket som ska få upp vapenproduktionen genom att kapa tillståndstider och göra det enklare att få tillgång till EU-medel, rapporterar Euronews. Paketet kallas ”Försvarsberedskapspaketet” och har arbetats fram i ungefär ett år i förhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Cyperns ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Drivkraften är ett grundläggande praktiskt problem: lagerhållningen är tunn och utlovade inköp blir inte till undertecknade beställningar, enligt tjänstemän och diplomater. Euronews skriver att kommissionen medgett att vissa försvarstillstånd kan ta upp till ett år. I fredstid kan sådana tidsramar döljas i långtidsplanering, men i en krigsekonomi behöver fabriker förutsägbara orderflöden. Paketet är tänkt att göra regler och handläggning mer enhetliga och snabbare kring gemensamma upphandlingsregler, tillgång till Europeiska försvarsfonden och en mer förutsägbar regelmiljö för industrin.

Samtidigt blottlägger förhandlingarna hur svårt det är att skapa en europeisk försvarsmarknad utan att i praktiken bygga en europeisk försvarsstat. Euronews beskriver splittring om behörighetskrav – vem som egentligen anses tillräckligt ”europeisk” för att få del av stöden – samtidigt som medlemsstaterna kräver att behålla kontrollen över upphandling och industripolitik. Mönstret är välbekant även i svensk förvaltning: politiker talar om upprustning, men den avgörande flaskhalsen blir pappersexercis, och den verkligt hårda striden handlar om vilka företag som ska få skicka räkningen till skattebetalarna.

Den geopolitiska bakgrunden driver på. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas sade i Tallinn att Ryssland förbereder sig för en lång konfrontation med väst och att avskräckning hänger på europeisk trovärdighet, rapporterar Euronews. Samma artikel noterar att USA:s president Donald Trump har tagit avstånd från transatlantiska åtaganden och skruvat upp retoriken i frågor som Grönland, vilket får europeiska huvudstäder att se amerikanskt stöd som villkorat snarare än självklart.

En förhandlare nära samtalen uppgav för Euronews att det skett rörelse i frågorna om ”försvarsberedskap och tillståndsgivning”, men att behörighetsfrågan fortfarande är den stora olösta knuten. Cyperns ordförandeskap löper ut i juni och medlarna försöker få fram en färdig text före den tidsfristen.

Henrik Dahl, den danske EU-parlamentarikern som leder delar av arbetet, sade att Europa ”måste vara redo till 2030” och att ”varje dag räknas”. Samtidigt ligger kommissionens egen uppskattning – att vissa godkännanden kan ta upp till ett år – kvar på bordet medan förhandlingarna fortsätter.