Ny hepatit B-behandling får var femte patient att sluta med alla läkemedel

Ett nytt läkemedel mot kronisk hepatit B har i två internationella studier gjort det möjligt för ungefär var femte patient att avsluta all behandling och ändå hålla viruset nedtryckt. Resultaten har publicerats i New England Journal of Medicine och presenterats vid ett vetenskapligt möte i Barcelona. Den prövade behandlingen, bepirovirsen, har testats i studier som finansierats av läkemedelsbolaget GSK, med Ionis Pharmaceuticals som utvecklingspartner, enligt The Independent. Kronisk hepatit B är en stor orsak till levercancer och leversvikt och uppskattas årligen döda omkring 1,1 miljoner människor i världen.

I decennier har den praktiska knäckfrågan inte varit att sätta in behandling, utan att kunna avsluta den. Dagens standardläkemedel kan hålla virusnivåerna låga och bromsa leverskador, men de utrotar inte infektionen. När patienter slutar ta tabletterna kan viruset ta fart igen. Bepirovirsen angriper hepatit B:s arvsmassa och syftar till att minska ett ytprotein, ”S”-proteinet, som hjälper viruset att bestå, samtidigt som immunförsvaret påverkas i riktning mot bättre kontroll.

I prövningarna fick 1 838 patienter veckovisa injektioner av läkemedlet eller overksamt medel i sex månader, utöver sina vanliga dagliga tabletter. De som därefter hade omätbara virusnivåer under sex månader fick även sluta med sina löpande tabletter. Det centrala utfallet var en så kallad funktionell bot: varaktigt nedtryckt virus utan behandling, inte att alla spår av viruset försvinner helt.

Omkring 20 procent av dem som fick bepirovirsen nådde detta mål sex månader efter att all behandling avslutats. I gruppen som fick overksamt medel var det ingen som gjorde det. Patienter som gick in i studien med lägre nivåer av S-proteinet hade något större sannolikhet att svara, vilket pekar mot att läkemedlet i praktiken kan komma att användas selektivt, utifrån vissa utgångsvärden, snarare än som en generell ersättning för livslång behandling. Samtidigt uteslöt studierna personer med skrumplever, höga S-proteinnivåer eller andra komplicerande faktorer, vilket lämnar öppet hur väl metoden fungerar hos de sjukaste patienterna, där den kliniska risken ofta är som störst.

Biverkningar som beskrivs är milda reaktioner vid injektionsstället och tillfälliga ökningar av leverenzymer, vilket kan tyda på leverpåverkan. Externa experter manar till försiktighet kring hur beständig effekten är. Dr Anna Lok vid University of Michigan, som inte deltagit i studierna, säger till The Independent att resultaten ser ut som ett stort steg framåt men att längre uppföljning behövs för att veta hur länge en sådan remission varar. GSK uppger att man följt vissa deltagare från tidigare arbete och att de flesta mått bra i upp till tre år, men den avgörande måttpunkten i den aktuella publikationen är sex månader utan behandling.

Myndigheter väntas nu väga löftet mot begränsningarna i underlaget. Läkemedlet granskas i ett snabbspår av USA:s läkemedelsmyndighet, med besked väntat i oktober, och myndigheter i Japan, Kina och Europa överväger det också. Ett mycket effektivt vaccin kan förebygga hepatit B, men den globala bördan är fortfarande hundratals miljoner människor som lever med kronisk infektion.

I prövningarna avgjordes skillnaden mellan ”livslånga tabletter” och ”inga tabletter alls” i slutänden av om viruset förblev omätbart i sex månader efter att injektionerna avslutats.