Trump sprider utkast till fredsavtal med Iran, vill öppna Hormuz och häva USA:s blockad mot iranska hamnar med frysta tillgångar som lockbete, oljemarknaden faller på rykten medan Irans revolutionsgarde fortsätter behandla sundet som en spärr

Bilder

A man raises an Iranian flag in Tehran’s Valiasr Square Photograph: Atta Kenare/AFP/Getty Images theguardian.com

Lebanon divided: Hezbollah, Israel and the cost of resistance – video theguardian.com

The conflict in the Middle East has pushed up the cost of energy around the world. bbc.com

Donald Trump har, enligt The Guardian, låtit cirkulera ett utkast till fredsöverenskommelse för kriget med Iran till allierade, däribland Israel, samtidigt som han sagt till rådgivare att han vill ha ”några dagar till” innan han ger sitt slutliga godkännande. Utkastet skulle öppna Hormuzsundet för kommersiell sjöfart och häva USA:s blockad av iranska hamnar. Även tillgång till upp till 12 miljarder dollar i frysta iranska tillgångar finns med på bordet. Marknaderna reagerade på separata uppgifter om ett försiktigt genombrott: BBC rapporterar att Nordsjöolja föll kraftigt innan priset stabiliserades efter att Axios uppgett att amerikanska och iranska företrädare nått en överenskommelse, villkorad av Trumps klartecken.

Texten som nu visas upp för allierade liknar mindre ett färdigt fördrag och mer en stomme, avsedd att hindra att nästa incident till sjöss får en redan prövad vapenvila att rasa. The Guardian beskriver iranska krav på att fartyg ska begära tillstånd för att passera Hormuz, samtidigt som Revolutionsgardets flotta hävdar att den släppt igenom 26 handelsfartyg och tankfartyg det senaste dygnet och ingripit mot fartyg som seglat med avstängda sändare. Den hållningen krockar med utkastets löfte om fri passage utan avgifter, även om Teheran enligt uppgift parallellt undersöker ett separat upplägg med Oman om ”avgifter för navigationstjänster” — en idé som Trump offentligt hotat att bestraffa.

De ekonomiska insatserna prissätts i realtid. BBC noterar att ungefär en femtedel av världens olja och flytande naturgas normalt passerar Hormuz, och att kriget i praktiken stängt farleden, drivit upp energikostnader och slungat Nordsjöoljan mellan nivåerna före kriget och toppar som kortvarigt nådde omkring 120 dollar per fat. Redan rykten om rörelse i samtalen har räckt för att flytta priset flera dollar på en dag, vilket gör diplomatin till en maskin för prisryckighet för konsumenter och importberoende regeringar.

I sak tycks utkastet skjuta de svåraste frågorna framför sig. Det föreställer sig förhandlingar i upp till 60 dagar om Irans kärnprogram, inklusive lagret av höganrikat uran, ett tidsbegränsat stopp för vidare anrikning och övervakning av Internationella atomenergiorganet, samtidigt som Iran skulle avsäga sig användning av kärnvapen. The Guardian rapporterar att Israel finner omfattningen oacceptabel eftersom bindande åtaganden i kärnfrågan skjuts upp och utkastet kräver en permanent vapenvila som även omfattar Libanon. Kina uppges samtidigt driva på för att en överenskommelse ska fastställas av Förenta nationernas säkerhetsråd, ett steg som skulle låsa fast internationella förväntningar även om efterlevnaden till sjöss förblir omstridd.

Utkastets kärnlöfte — normal sjöfart inom 30 dagar — hänger på ett beteende som ingen sida helt styr över. The Guardian noterar att indirekta kontakter fortsätter via medlare, däribland Pakistan och Qatar, och att Pakistans utrikesminister väntas till Washington för att träffa Marco Rubio. Men samma rapportering varnar för att om tankfartygsoperatörer försöker passera utan iranskt tillstånd kan vapenvilan kollapsa.

Den dag Trump bad om mer tid beskrev Revolutionsgardet fortfarande Hormuz som en kontrollerad kontrollstation. Oljetraderna behandlade fortfarande ett presidentbeslut som skillnaden mellan en återöppnad sjöled och ännu en vecka med krigsriskpåslag.