Polisen hemligt avlyssnar barn under 15 år

Svensk polis använde hemlig telefonavlyssning mot fyra barn under 15 år under de sista tre månaderna 2025, efter en lagändring i oktober som utvidgade möjligheten att använda hemliga tvångsmedel mot minderåriga, rapporterar Dagens Nyheter. Under samma period övervakade polisen dessutom 30 barn genom att hämta in uppgifter om var deras telefoner befann sig och vilka kontakter de hade. Åtgärderna kopplades till misstankar om grova våldsbrott.

Enligt DN innebär reformen att hemliga åtgärder får användas mot barn i utredningar av de allra allvarligaste brotten, och att tröskeln för minderåriga beskrivs som strängare än för vuxna. Överåklagare Helena Ljunggren säger att grunden kan vara brott som mord, människorov eller särskilt grova narkotikabrott, och att även försök och förberedelsebrott kan räcka. Polisen framställer verktygen både som utredande och förebyggande: ett sätt att hitta äldre gärningsmän och att ingripa innan ett barn används som redskap i ett planerat angrepp.

Samma rättsliga utveckling har också flyttat sig bortom misstänkta. Sedan hösten 2023 har Polismyndigheten och Tullverket fått använda hemlig avlyssning mot personer som inte är misstänkta för brott, med det uttalade syftet att stoppa grova brott innan de begås. Ändringen 2025 förde delar av den logiken in i arbetet med minderåriga, vilket innebär att övervakning kan godkännas tidigare i kedjan — när planering antas snarare än bevisas.

Det operativa huvudargumentet är tid. Alexander Wallenius vid nationella operativa avdelningen säger till DN att polisen både måste utreda brott och skydda barn, och att ingripanden ofta behöver ske redan under förberedelser och planering. DN citerar också Jale Poljarevius, chef för underrättelseverksamheten i polisregion Mitt, som säger att användningen sannolikt kommer att öka när polisen blir mer van vid befogenheterna, samtidigt som han efterlyser noggrann utvärdering eftersom åtgärderna är så ingripande.

Inför lagändringen varnade kritiker, enligt DN, för att befogenheterna var oproportionerliga och skulle försvaga integritetsskyddet, bland annat Sveriges advokatsamfund. Lagen är tidsbegränsad och gäller till den 1 oktober 2028, vilket i praktiken lägger en stor del av ansvarsutkrävandet efteråt: hur ofta verktygen används, vad de leder till och hur många ärenden som slutar utan åtal.

Mot slutet av 2025 var användningen liten i absoluta tal — fyra avlyssningar — men betydligt bredare om man räknar in inhämtning av positions- och kontaktuppgifter. Den rättsliga möjligheten finns redan. Den återstående frågan är hur snabbt detta blir rutin innan tidsgränsen nås, och om staten hinner normalisera en mer långtgående övervakning av barn innan någon på allvar tar kostnaden för felträffar och uteblivna åtal.