Ungern jagar loss frysta EU-miljarder i Bryssel

Ungerns nye premiärminister Péter Magyar ska på fredagen träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel. Syftet är en sista-minuten-offensiv för att få loss EU-medel som frysts under Viktor Orbáns 16 år vid makten. Enligt Euronews försöker förhandlarna rädda så mycket som möjligt av omkring 17 miljarder euro som hållits inne med hänvisning till brister i rättsstatlighet och misstänkt korruption. Pengarna gäller dels delar av EU:s återhämtningsfond efter pandemin, dels sammanhållningsmedel.

Samtalen sker under en tidsgräns som Bryssel själv byggt in i systemet. Ungern riskerar att förlora en del av sin tilldelning från återhämtningsfonden om landet inte uppfyller kraven före slutet av augusti. Kommissionen har uppmanat Budapest att prioritera den del som är bidrag och inte återbetalningspliktiga lån. Euronews rapporterar att medlemmar av Magyars regering förhandlade med kommissionens tjänstemän redan på torsdagen med fokus på återhämtningsfonden, och att Ungern redan fått en förskottsutbetalning. Konstruktionen är politiskt viktig: bidrag är enklare att sälja på hemmaplan, medan lån ökar skuldsättningen och drar till sig granskning av vad som faktiskt finansieras.

Magyar förhandlar också om var gränsen går mellan verklig ”reform” och åtgärder som mest är sådant som går att bocka av i dokument. Enligt Euronews har parterna nått enighet om villkor som rör styrningen av stiftelser av allmänintresse och om att förlänga mandatet för Ungerns integritetsmyndighet, ett organ mot korruption som tillkommit under EU-tryck. Men andra pengar är fortfarande villkorade av reformer som är politiskt känsliga i Ungern, bland annat ändringar i lagstiftning som rör homosexuella, bisexuella, transpersoner och andra minoriteter, asylregler samt återställande av den akademiska friheten. Ett alternativ, noterar Euronews, är att avstå från återhämtningsfondens lånedel och från de mest omstridda villkoren kopplade till sammanhållningsmedlen, för att i stället säkra en mindre men mer realistisk utbetalning.

För Bryssel är drivkraften inte bara att bestraffa tidigare beteende, utan att få tillbaka en besvärlig medlemsstat in i EU:s maskineri av pengar mot efterlevnad. Kommissionen har redan visat med Polen 2024 att frysta medel kan släppas efter ett regeringsskifte och ett paket av garantier, och ungerska företrädare försöker uppenbart kopiera den modellen. För Budapest är incitamentet mer omedelbart: Magyar har framställt samtalen som en kamp för att ”ta hem” pengar och få fart på ekonomin, samtidigt som han offentligt hävdar att förhandlingarna är ”oberoende av Ukraina”. Det sker dock mot bakgrund av att Ungerns hållning i frågor som ryska energiimporter och EU:s linje gentemot Kiev ligger som en del av den större relationen med Bryssel.

Det som återstår är sådant som inte löses genom att förlänga en myndighets mandat eller skriva om en styrningsstadga. På fredagseftermiddagen lär striden i praktiken handla om hur mycket kommissionen är beredd att godta i frågor som rör författningsnära och politiskt laddade reformer, i utbyte mot att öppna kranen för utbetalningar igen.

Magyar har sagt att det kanske inte är realistiskt att få loss alla pengar. Den siffra som spelar roll blir hur mycket Ungern kan lämna Bryssel med på papper när mötet är över.