USA och Iran skissar avtal om att öppna Hormuzsundet

Bilder

×

Trump has threatened further strikes on Iran if a peace deal is not reached (file) (Reuters) Reuters

An Iranian flag flutters in the Strait of Hormuz (Getty) Getty

Smoke rises from the site of an Israeli airstrike in southern Lebanon (AFP/Getty) AFP/Getty

Iran has said that it will not dismantle its ballistic missile programme (Reuters) Reuters

‹ ›

USA:s och Irans förhandlare skissar på en ram för att åter öppna Hormuzsundet, där Washington enligt The Independent erbjuder att häva sin marina blockad av iranska hamnar i utbyte mot garantier om säker passage. USA:s utrikesminister Marco Rubio sade att samtal om ett heltäckande avtal kan ”ta några dagar”. Iranska företrädare talade samtidigt om framsteg mot ett 14-punkts memorandum, tänkt att låsa fast en vapenvila och köpa tid för en längre förhandling.

Förslaget visar hur krigets hävstänger har förskjutits från robotar till sjöfartsjuridik. Teheran ser sin förmåga att störa trafiken genom Hormuz som sitt främsta påtryckningsmedel; Washington ser blockaden som motvikten. Den iranske diplomaten Hossein Nooshabadi sade till ISNA att Irans utkast till en första överenskommelse omfattar att avsluta kriget ”på alla fronter inklusive Libanon”, frigöra frysta tillgångar, häva blockaden, öppna Hormuzsundet, dra tillbaka amerikanska styrkor från Irans närområde och tillåta Iran att sälja olja – men utan några åtaganden om Irans kärnprogram. En tjänsteman i USA:s administration, som uttalade sig anonymt för The Independent, sade att Iran ”i princip” gått med på både att öppna Hormuz och att göra sig av med höganrikat uran. Iranska källor beskrev dock den första fasen snävare: en uppgörelse om att avsluta kriget, ett kort tidsfönster för sjöfarten och begränsad finansiell lättnad.

Skillnaden är viktig, eftersom de svåra frågorna tycks vara konstruerade för att skjutas på framtiden. Rapporteringen beskriver en tvåstegsmodell: först ett memorandum för att stoppa striderna och återstarta viss sjöfart, därefter en 60-dagarsperiod för att förhandla mer komplicerade frågor som lagren av anrikat uran, hur transitreglerna ska fungera i praktiken och i vilken ordning sanktioner ska lättas och säkerhetsåtgärder införas. Irans utrikesdepartements talesman Esmaeil Baghaei sade att många punkter nått slutsatser men varnade för att det inte betyder ett snabbt slut. Inrikes måste dessutom varje memorandum godkännas av Irans högsta nationella säkerhetsråd innan det går vidare till den högste ledaren – en beslutsordning som både kan bromsa uppgörelser och koncentrera vetorätten.

Kärnfrågan ligger i centrum för den andra fasen. The Independent påminner om att den senaste kärnöverenskommelsen – ingången 2015 och övergiven av Donald Trump 2018 – tog år och krävde stora tekniska arbetsgrupper. En framtida uppgörelse kan omfatta ett stopp för anrikning samt export eller utspädning av befintliga lager. Samtidigt antyder artikeln att Iran kan vilja byta tidsbegränsade garantier för sjöfarten mot omedelbar ekonomisk lättnad, medan de politiskt mest känsliga kärnåtagandena lämnas till senare.

För tillfället syns förhandlingsbrickorna ute till havs: Irans kontroll över en strategisk flaskhals och USA:s möjlighet att hindra iransk handel. Memorandumet som diskuteras framstår mindre som ett fredsavtal än som en tidtabell för att avgöra vilken sida som först tvingas avstå från sitt påtryckningsmedel.