Asien

Minst 43 döda när grupexplosiver exploderar i by i nordöstra Myanmar

Gerlignit som lagrats av Ta’ang National Liberation Army uppges ha varit instabilt och invånarna säger att ingen varnade, Kina dominerar mineralhandeln och erbjuder hjälp när gränsekonomin lever på kassaflöde snarare än tillsyn

Bilder

Rescuers dig for bodies after a mining explosives blast in Myanmar kills at least 43 Rescuers dig for bodies after a mining explosives blast in Myanmar kills at least 43 independent.co.uk

Minst 43 människor har dödats i en explosion i nordöstra Myanmar, uppger Ta’ang National Liberation Army (TNLA), den etniska väpnade grupp som kontrollerar området. Sprängningen inträffade i byn Kaungtup i Namhkam kommun i Shan delstat vid lunchtid på söndagen. Enligt TNLA var sju av de döda barn och över 100 personer skadades. Räddningspersonal fortsatte att gräva i rasmassorna medan dödstalen sammanställdes, och kroppar beskrevs som svårt sargade av tryckvågen.

Nyhetsbyrån Associated Press rapporterar att sprängämnena var gelignit som används i lokal gruvdrift och stenbrytning. Ämnet kan bli instabilt om det lagras fel eller under lång tid. Boende uppgav för AP att de inte hade informerats om att sprängämnen förvarades i byn. Därmed blir det inte bara en fråga om tekniskt slarv, utan om styrning och ansvar: vem tillåts lagra industriella sprängämnen nära bostäder, och vem tar kostnaden när lagringen misslyckas? TNLA säger att platsen användes av gruppens ekonomiska avdelning som förråd. AP rapporterar också – utan att kunna bekräfta uppgifterna oberoende – att boende hävdar att gruvor i området drivs gemensamt av TNLA och kinesiska affärsmän.

Explosionen inträffar i en sektor där pengarna ofta går fortare än tillsynen. Myanmars mineralnäring levererar sällsynta jordartsmetaller, koppar, tenn och ädelstenar, och Kina är den dominerande köparen och förädlaren av mycket av det som lämnar landet. Kinas utrikesdepartement framförde kondoleanser och uppgav att en kinesisk medborgare som skadats får vård, samtidigt som man lovade hjälp i efterarbetet. Det placerar Kina i rollen som både kund och krishjälpare i en gränsekonomi där kontrollen är splittrad. TNLA tog Namhkam-området i slutet av 2023 under en bredare offensiv mot Myanmars militärstyre och slöt senare en vapenvila, förmedlad av Kina, som inte har lett till stabil förvaltning.

I praktiken är inkomster från utvinning en av få intäktskällor som både centralmakten och väpnade grupper kan luta sig mot, vilket bidrar till att säkerhetskrav blir förhandlingsbara. Gruvor och stenbrott kan fortsätta driften även när formella tillsynsmyndigheter saknas, eftersom operatörer, lokala makthavare och beväpnade kontrollanter alla har skäl att hålla kassaflödet igång och få skäl att bromsa produktionen för inspektioner. När olyckor inträffar blir räddningsinsatsen den synliga delen av systemet: AP beskriver hur fler än ett dussin räddnings- och välgörenhetsgrupper använde grävmaskiner för att få fram kroppar.

TNLA säger att man utreder orsaken till explosionen. I Kaungtup inleds den utredningen först efter att byn redan förvandlats till ett fält av bråte av ett lager som ingen säger att invånarna informerades om.