Svensk åtalas för deltagande i den nynazistiska gruppen Maniac Murder Cult
Ett av de första fallen som prövar Sveriges nya brott om deltagande i terrororganisation med Säpo-utredning i vanlig tingsrätt, misstänkt byggde svensk cell rekryterade och spred propaganda medan han hade kommunalt anställningsstöd
Bilder
Mette Frederiksen lämnar regeringsförhandlingarna på Marienborg i Kongens Lyngby.
svd.se
En svensk man har åtalats vid Attunda tingsrätt för deltagande i den nynazistiska gruppen Maniac Murder Cult, enligt Åklagarmyndigheten och SVT Nyheter. Åklagarna uppger att de påstådda brotten ska ha pågått från november 2025 fram till gripandet i februari 2026 och bland annat handlat om att bygga upp en svensk cell, värva personer och sprida propaganda. Enligt SVT är den misstänkte i 20-årsåldern och greps i Sigtuna kommun.
Målet blir ett av de första skarpa proven på Sveriges relativt nya möjlighet att lagföra ”deltagande” i en terroristorganisation, snarare än en redan genomförd våldshandling. Säkerhetspolisen har lett utredningen och åtalet tas upp i allmän domstol, inte i någon särskild säkerhetsdomstol. Det betyder att bevisningen prövas enligt vanlig brottmålsprocess. Det kan sänka tröskeln för staten att väcka talan, men tvingar samtidigt fram en offentlig prövning av vad ”deltagande” faktiskt innebär i praktiken: vad som räknas som organisering, vad som räknas som rekrytering och var gränsen går när spridning av propaganda övergår från yttranden till straffbar hjälpverksamhet.
SVT uppger att gruppen internationellt är känd som Maniac Murder Cult, förkortat MKY, och att Kanada och Storbritannien har klassat den som en terroristorganisation. Svenska Dagbladet beskriver, med hänvisning till Expo, MKY som en ukrainsk-rysk våldspräglad nynazistisk miljö med kopplingar till nätbaserade sadistiska nätverk som ”764” och ”No Lives Matter”. Gruppens gränsöverskridande karaktär är viktig för svensk brottsbekämpning: den påstådda verksamheten är lokal – att bygga en cell i Sverige – men den ideologiska gemenskapen, plattformarna och kontakterna är det inte. Det driver polisarbete mot digital inhämtning och internationellt samarbete.
SVT rapporterar också att mannen under en del av den påstådda perioden var anställd med anställningsstöd via Sollentuna kommun och utförde serviceuppgifter. Uppgiften är inte kärnan i åtalet, men den visar hur ett mål som bygger på nätverk och meddelanden kan löpa parallellt med vardagliga offentliga system som är konstruerade för att snabbt få människor i arbete och i efterhand dokumentera att regler följts. Staten kan i praktiken betala för en administrativ spårbarhet i ett system, samtidigt som en annan myndighet bygger ett underlag för domstol i ett annat.
När åtalet nu är väckt blir utredningen också en fråga om vad som kan redovisas. Åklagarna måste lägga fram tillräckligt material för att styrka en verksamhet som liknar medlemskap, utan att avslöja arbetsmetoder och intressen. Attunda tingsrätt ska pröva om den påstådda värvningen och propagandaspridningen är tillräckligt knuten till en organisation som klassats som terroristisk för att nå upp till straffrättens krav, och inte stanna vid en beskrivning av extremistiska sympatier.
De påstådda gärningarna ska ha inletts i november 2025 och avslutats med gripandet i februari 2026. Det första svenska målet om MKY-deltagande kommer därmed att föras med meddelanden, kontakter och material som skapades långt innan en domare ens fick se dem.