Utredning vill införa 15-årsgräns för inloggade sociala medier, plattformar ska ålderskontrollera användare och barn under 15 stängs ute från funktioner för kontakt och innehållsupptäckt, kostnader och integritetsintrång flyttas från familjer till teknikbolag medan lagen väntas tidigast 2028

Bilder

Vad finns det för varningstecken för att man är beroende av sociala medier? Foto: Storyblocks Storyblocks

Förslaget: 15-årsgräns för sociala medier dn.se

aftonbladet.se

En statlig utredning föreslår att barn under 15 år ska stängas ute från inloggade funktioner i sociala medier, och att ansvaret för ålderskontroll ska läggas på de stora plattformarna. I delbetänkandet, lett av utredaren Lisa Englund Krafft och överlämnat till socialminister Jakob Forssmed, sägs att under-15-åringar inte ska få använda inloggade lägen som gör att användaren kan hitta innehåll och knyta kontakter, kommunicera eller dela med andra, enligt SVT och en TT-uppgift publicerad av Dagens Nyheter.

Förslaget skulle föra Sverige bort från dagens praxis med en 13-årsgräns kopplad till vårdnadshavares samtycke för att skapa konto. Det ligger också i linje med en växande internationell trend: Unicef uppges hänvisa till arbete om åldersgränser i 35 länder. Australien har redan infört en högre åldersgräns, och flera länder – däribland Danmark, Filippinerna och Storbritannien – planerar stramare regler, rapporterar svenska medier.

Forssmed beskriver initiativet som en folkhälsoåtgärd. Han säger att skärmar och sociala medier hör till de största samtida utmaningarna för barns och ungas hälsa, och hänvisar till forskning som kopplar användning av sociala medier till negativa effekter på den psykiska hälsan. Den politiska uppslutningen bakom en 15-årsgräns är ovanligt bred; SVT och TT noterar att även Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har efterlyst en 15-årsgräns och jämfört reglering med tidigare begränsningar av andra beroendeframkallande produkter.

Men utredningens kärna är inte bara åldern utan vem som ska bära kostnaden och ansvaret. I stället för att lägga bördan på hushållen flyttas tillsynen till plattformsbolagen. Det är där de praktiska kostnaderna hamnar: ålderskontroll kräver antingen hårdare identitetskontroller, mer ingripande insamling av personuppgifter eller nya spärrverktyg som kan kringgås. Utredningens formulering fokuserar på inloggade funktioner snarare än passiv tittning. Det snävar in målet, men skapar också starka drivkrafter att bygga om tjänsterna så att de mest beroendeframkallande funktionerna hamnar precis utanför den juridiska definitionen.

Även tidsplanen är en del av spelet. Förslaget ska nu skickas på remiss. En variant skulle börja gälla den 1 januari 2028, enligt Aftonbladet, medan Forssmed säger att han vill genomföra det snabbare om han sitter kvar. Ju längre framförhållning, desto mer tid får plattformarna att påverka definitioner och metoder för efterlevnad – och desto större blir risken att den slutliga lagen i praktiken blir ett krav på åldersverifiering där integritets- och kontrollfrågorna avgörs senare.

I nuläget är det konkreta resultatet ett delbetänkande: en föreslagen 15-årsgräns, en remissprocess och en utfästelse om att plattformarna ska göras ansvariga för att hålla under-15-åringar borta från inloggade sociala medier.