Israel och Libanon enas om ny vapenvila
USA kräver att Hizbollah tystnar och drar sig norr om Litanifloden medan libanesiska armén utlovas ensam kontroll i pilotzoner, israeliska drönarattacker fortsätter samma morgon och gör avtalet till papper redan innan bläcket torkat
Bilder
Delegations from the US, Israel and Lebanon meeting in Washington to implement a new ceasefire. Photograph: Nathan Howard/Reuters
theguardian.com
Rescuers work at the ruins of a residential building, after an Israeli airstrike in Tyre, southern Lebanon. Photograph: Xinhua/Shutterstock
theguardian.com
Iranian strikes cause damage at Kuwait international airport – video
theguardian.com
Israel och Libanon har enats om att börja tillämpa ett nytt ramverk för vapenvila. USA har presenterat villkoren, som i praktiken bygger på att Hizbollah upphör med beskjutning och drar tillbaka sina stridande från området söder om Litanifloden. Enligt The Guardian skissar uppgörelsen också så kallade försökszoner där Libanons väpnade styrkor ska ha ensam kontroll, utan andra väpnade aktörer. Samma morgon som överenskommelsen offentliggjordes genomförde Israel flera drönarangrepp i Nabatieh i södra Libanon, vilket visar hur snabbt skrivbordsformuleringar krockar med krigets invanda mönster.
Upplägget följer en välkänd ordning: Washington förmedlar en vapenvila, Beirut förväntas verkställa den, och Hizbollah – som beskrivs som Iranallierat – hålls utanför förhandlingsrummet samtidigt som rörelsen görs till själva huvudvillkoret. Det gemensamma uttalande som släpptes efter samtal i Washington angav inte om eller när israeliska trupper ska lämna södra Libanon. Därmed blir den ena sidans åtaganden konkreta och tidsbundna, medan den andra sidans lämnas till en senare ”stegvis tillämpning”. The Guardian rapporterar att Israel kontrollerar mark längs gränsen och att en tidigare vapenvila 2024 inte ledde till att Hizbollah avväpnades fullt ut, samtidigt som angrepp fortsatte i månader efteråt.
Den bakgrunden är avgörande eftersom den avgör vad aktörerna över huvud taget kan lova utan att riskera sin ställning. Libanons regering kan skriva under på zoner med ”ensam kontroll”, men dess förmåga att faktiskt genomdriva dem beror på samma väpnade maktbalans som en gång gjorde Hizbollah till en avgörande aktör. Hizbollah har å sin sida, enligt AFP, sagt att man inte accepterar en partiell vapenvila, och rörelsen är inte part i de nuvarande samtalen – en frånvaro som kan förenkla diplomatin på papperet men försvåra efterlevnaden i praktiken.
Vapenvilan förhandlas dessutom i skuggan av samtal mellan USA och Iran, som Trumpadministrationen har försökt hålla åtskilda. The Guardian noterar att Trump sagt att han vill frikoppla Libanonspåret från Iranförhandlingarna, medan Teheran hävdar att konflikterna hänger ihop och har hotat att avbryta samtalen med Washington på grund av Israels offensiv i Libanon. Libanons regering har samtidigt sagt att man inte kommer låta Teheran förhandla i Libanons ställe – en markering om självständighet som dock inte förändrar Irans regionala hävstång via allierade miliser.
Nästa prövning är därför inte formuleringarna i det gemensamma uttalandet, utan om de utlovade försökszonerna kan upprättas på marken medan drönare fortfarande opererar i luften. På torsdagsmorgonen, samtidigt som vapenvilan beskrevs som genomförd, rapporterades det fortfarande om angrepp i södra Libanon.