Åklagare återupptar misstänkta förgiftningar på Akademiska sjukhuset

Förundersökningen om misstänkta förgiftningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala återupptas, efter att åklagaren tidigare lagt ned ärendet med hänvisning till brist på bevis. Enligt SVT sade åklagaren i april att allt tillgängligt material redan hade samlats in och att det inte gick att styrka att den misstänkta personen begått brott. Den misstänkta, en kvinna, har förnekat brott.

Beslutet att ta upp ärendet igen kommer efter att P4 Uppland rapporterat att nya omständigheter framkommit. Akademiskas säkerhetschef Viktor Ekström säger till SVT att sjukhuset välkomnar ny information som kan leda till åtal och fällande dom. Några dagar tidigare publicerade TV4 uppgifter som pekar på att sjuksköterskor misstänks ha förgiftats med flytande salbutamol, ett astmaläkemedel som säljs under varunamnet Ventoline.

Salbutamol används brett som luftrörsvidgande medel, men SVT påpekar att stora doser kan rubba kroppens kaliumnivåer. Bland de symtom som uppges hos de drabbade finns okontrollerade skakningar och hjärtklappning. Utredningen gäller misstänkt försök till mord, en brottsrubricering där man ofta måste visa inte bara exponering och skada utan också uppsåt och möjlighet att genomföra gärningen. Det blir särskilt svårt i en stor sjukhusmiljö med många anställda, många läkemedel och rutiner som är utformade för snabb vård snarare än spårsäkring.

Att utredningen först lagts ned och nu startas på nytt blottar ett återkommande problem när patientsäkerhetsärenden glider över i straffrätt. Sjukhus är byggda för att behandla och stabilisera patienter, inte för att säkra bevis. De interna avvikelsesystemen är i första hand gjorda för förbättringsarbete, inte för att hålla i domstol. När en förundersökning läggs ned för att bevisningen inte räcker kan det spegla den faktiska svårigheten att i efterhand återskapa händelseförlopp i en miljö där läkemedel hanteras oavbrutet och dokumentation splittras mellan pass och yrkesgrupper.

Den återupptagna utredningen hamnar också i glappet mellan institutioners anseende och deras faktiska kontroll. Ett stort universitetssjukhus bygger på förtroende: patienter utgår från att systemet är säkert och personalen utgår från att kollegor följer rutiner. När misstankar flyttas från ”misstag” till ”förgiftning” blir samma arbetssätt som får avdelningar att fungera till möjliga blinda fläckar. Tillgång till läkemedel, förvaring och tillsyn är spridd över många händer, och ansvar kan bli svårt att fästa vid en enskild person.

I april sade åklagaren att det inte fanns mer bevisning än vid tidpunkten för frihetsberövandet. Nu öppnas ärendet på nytt eftersom, enligt P4 Uppland, något nytt har kommit fram, trots att den ursprungliga utredningen redan hade bedömts vara uttömd.